Nya ramavtal med ALMI Företagspartner Värmland

Nya ramavtal med ALMI Företagspartner Värmland

Attityd har den stora glädjen att välkomna Almi Företagspartner Värmland som nygammal kund. Almis uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag i syfte att skapa tillväxt och förnyelse i svenskt näringsliv. Almi möter kunderna i företagandets alla faser och arbetar med lån, rådgivning och riskkapital– från idéer till framgångsrika företag.

Ramavtalen avser konsulttjänster inom:
•    Kartläggningar, mätningar och analys av data
•    Processledare/moderator
•    Trendspaning/omvärldsanalys

Hör gärna av dig så berättar vi mer!

Trendspaning 2016

Trendspaning 2016

Nu är hela gänget på Attityd tillbaka efter julledigheterna och det firar vi med att tillsammans trendspana vad som kommer att hända under 2016. Vi sammanfattar årets trender med:

”Snabbt och hårt med mycket reflektion”

Det här är några av trenderna vi ser inför året:

  1. Journalistik – 360 video och egna dokumentärer.
  2. Träning och hälsa – Mindfulness och återhämtning, träna snabbt och hårt.
  3. Arbetet – Snabbt, hårt med mycket reflektion. Micromanagement.
  4. Mat – Lanthandel 2.0, insekter, nya logistikcenter, proteindiskussion.
  5. Familj – Mindre curl, färre skilsmässor, interkulturell pedagogik.

Vilka tycker du är årets trender? Kom gärna förbi på en fika och diskutera med oss!

Attityd i Karlstad 20 år

Attityd i Karlstad 20 år

Idag firar vi Nina och Carin för 20 framgångsrika år med Attityd. Under den här tiden har det hunnit hända mycket men inget skulle ha varit möjligt utan alla kunder och medarbetare som passerat under åren.

TACK!

Danske Bank intervjuar Carin om Attityd i Karlstad

Danske Bank intervjuar Carin om Attityd i Karlstad

Dagens länktips är att du ska surfa in på Danske Bank och läsa deras porträttering av våra ägare Carin Grääs och Nina Engdahl. I en artikelserie om egenföretagare presenterar Danske Bank varje månad ett nytt företag. Kul att de valde oss!

Projektledarens guide till det värmländska projektlandskapet

Projektledarens guide till det värmländska projektlandskapet

Den 20 oktober 2015 samlade Attityd i Karlstad några av Värmlands bästa projektledare och skarpaste projektkunnare för att diskutera hur man bäst driver projekt i detta län. Förutom förtäring av fralla och kaffe diskuterades projektledning, styrgrupper, projektägare och vad projektdeltagare tänkt, tyckt och konstaterat under de senaste åren.

Upptakten: Frukost om projektutvärdering 2014

Under hösten 2014 presenterade vi på Attityd vår samlade kunskap om det värmländska projektlandskapet i en välbesökt workshop här hos oss på Attityd. Under workshopen samlade vi också in tips och råd från erfarna projektledare och projektmedarbetare på hur man bäst driver projekt här i Värmland.

Underlaget från denna workshop blev också utgångspunkten för vårt möten den 20 oktober 2015

Fyra huvudområden

Vi utgick från fyra huvudområden i vår diskussion:

1) Framtid
2) Starta
3) Styra/leda
4) Samverkan

Vi avverkade dessa områden genom att både redovisa råden från föregående år, genom öppen diskussion och genom gruppdiskussioner.

1 - Framtid

Baserat på råd från tidigare projektledare och projektintressenter rekommenderar vi att projektparter börjar jobba för strategier för implementering av projektet redan vid start. Många projekt väntar alldeles för länge med att tänka på projektets fortlevnad och effekter, och agerar först när det kan vara för sent.

En av frågeställningar som diskuterades handlade om hur projekten som var här skulle arbeta för att starta sin implementering redan från start. Här nämndes bland annat:

  • Se till att alla parter förstår syfte om mål?—?och vad skillnaden på syfte och mål är.
  • Se till att alla som är inblandade i projektet förstår sina mandat?—?både projektmedarbetare, projektdeltagare och styrgrupp.
  • Fokus bör ligga på metod snarare än aktivitet.
  • Se till att projektdeltagare/målgrupp är med och arbetar fram metoderna.
  • Identifiera vad som engagerar projektdeltagare/målgrupp.
  • Identifiera behoven hos projektdeltagare/målgrupp.
  • Hitta strategier för att skapa ägandeskap?—?jobba med att skapa förtroende och att skapa tillit. Om det går; hitta sätt att “snabbspola” tillit.
  • Tydlighet i vem som äger frågan?—?och se till att de som ska äga frågan förstår detta.
  • Be andra se över era strategier för framtiden.
  • Styrgruppen har ett särskilt ansvar för projektets efterlevnad. Om inte styrgruppen engagerar sig för att säkra att projektresultatet impelementeras efter projektet så gör inte styrgurppen sitt jobb.
  • Samarbeta inte?—?samarbeta PÅ RIKTIGT. Det är många som säger sig samarbeta, men det räcker inte med att hålla varandra underrättade på vad som händer. Hitta metoder för att samarbeta på riktigt kontinuerligt och när det tillkommer nya i gruppen.
  • Höj blicken! Det är lätt att fastna i verksamhet, men kom ihåg att ha perspektiv på er verksamhet.
2 - Starta

Processen att starta upp projekt var något som diskuterades flitigt under workshopen 2014?—?och som också genererade diskussioner på vårt frukostmöte den 20 oktober 2015. Många projektledare och projektägare kunde, i retrospektiv, se att det fanns många aspekter av att starta upp projekt som kunde gjorts mer effektivt. Några av de punkter skickades med från mötet 2014 var:

Ta gisslan!?—?Se till att rätt personer hamnar i projekt.
Skilj på projekt och verksamhet
Definiera begrepp som ska användas
Omvärldsanalysera / intressentanalysera
Vilka ska ni kommunicera till/med?
Vilka andra kommunicerar med samma målgrupp?

En viktig aspekt som lyftes i diskussionerna var att det är svårt att skilja på projekt och verksamhet när hela ens verksamhetsidé bygger på att driva projekt. Vi diskuterade, på förekommen anledning, också de strukturella problem som kan föreligga i att systemet är uppbyggt så.

Exemepel: Attraktiva Värmland

Madeleine Norum på Attityd berättade om livet som projektledare för Attraktiva Värmland och hennes erfarenheter och lärdomar från projektuppstarten.

Alla nya för varandra- nya i organisationen- nya för finansiärer
Projektgruppen var helt ny i organisationen. Vi var helt nya för varandra och vi hade inte varit med och skrivit projektet. Vi var helt nya för finansiärerna och intressenterna i projektet. Det var viktigt att sätta en gemensam målbild och ta reda på vilka förväntningar som fanns på projektet.

Turné till kommunerna- lära känna varandra i projektet, och de som skulle medverka. En av de sakerna som jag tyckte att vi gjorde bra (och som också slututvärderingen av projektet visade var) att vi gjorde en turné till alla kommunerna för att ta reda på förväntningar på projektet och träffa de som skulle jobba i projektet. En vinst som detta gav för vår projektgrupp var att vi åkte bil till 16 kommuner i Värmland, lång tid att lära känna varandra snabbt.

Kände mig ensam- stöttat varandra mellan projekten Som projektledare ska man sätta sig in i mycket för att kunna leda sitt projekt och för att kunna rapportera till finansiärer och projektägare. Jag kände mig ganska ensam i vissa lägen, och få att fråga. Det var regler från tillväxtverket som man skulle ha koll på, man skulle ha koll på hur det funkade med rekvisitioner både från Region Värmland och från Tillväxtverket, och man skulle sparka igång aktiviteter snabbt för projektet hade ju varit igång ett tag, och innan vi hade blivit anställda. Det är lätt att bränna ut sig. Här hade det varit bra att hitta ett sätt att hjälpa och stötta varandra, i projektledarrollen, kunskap om EU-regler och upphandling, det var många projekt som drog igång samtidigt bland annat: Lärling 2.0 och Det företagsamma Värmland- där vi borde ha kunna ha haft ett större utbyte.

Agerade långsiktigt- varit bättre på att tänka implementering av metoder från start. Vi agerade långsiktigt i de aktiviteter vi genomförde, även om vi hade vissa projektmål som vi skulle arbeta för att uppnå, så tänkte vi större i många lägen till exempel så arbetade vi aktivt med de horisontella kriterierna i vår kommunikation. För att vårt arbete skulle vara mer hållbart över tid. Det kändes också mer meningsfullt och rätt för oss som jobbade i projektet. Vi hade kunnat bli bättre på att tänka hur de metoder och arbetssätt som vi arbetade efter skulle leva kvar, redan från början och agerat utifrån en sådan implementeringsprocess från start. Jag önskar också att vår styrgrupp och vi i projektgruppen hade ifrågasatt några av de aktiviteter och mål som vi agerade för att nå och aktiviteter som vi skulle genomföra och kanske vågat ta bort något/några och ändra i projektinnehållet till fördel för några andra aktiviteter som hade varit en bättre väg för att nå målen.

Jag hade också önskat att projektägarna i det här fallet Region Värmland hade varit tydligare med vad och hur pengar och aktiviteter ska fördelas om det är fast verksamhet och projekt som angränsar varandra.

3 - Styra/leda

Att styra och att leda projekt är stora frågor. Många av de strukturella problemen som Attityd stött på i sina utvärderingar rör just relationen mellan att leda och att styra, mellan syfte och mellan mål.

De punkter skickades med från föregående års projektledare var:

Överlag är vi ganska duktiga projektledare i Värmland
Det är OK att revidera i aktiviteter och i leddokument
Hitta sätt att utvärdera kontinuerligt
Dokumentera själv och få andra att dokumentera kontakten med projektet?—?Underskatta inte vardagsdokumentation
Förstå relationen projektledare?—?styrgrupp

Ett av de sätt som diskuterades sett till att utvärdera kontinuerligt varprojekthearings?—?en granskningsmodell där en opponering av projektet sker ungefär halvvägs in i projekttiden.

Exempel: Urban Hermansson

Urban Hermansson, medgrundare till Effect Management och nestor på projektledning, lyfte flera viktiga perspektiv på styrgruppernas tillstättande, mandat och ansvar i projektprocessen.

Styrgruppens roll och funktion har diskuterats genomgående inom flera projektutvärderingar senaste åren. Både projektmedarbetare, styrgrupper själva och övriga intressenter har återkommit till det faktum att styrgrupper inte får den uppgift som kan förväntas. I vissa fall rör det sig om att styrgrupperna får en slags rådgivande funktion, som ett bollplank. I andra fall att styrgrupperna tar över projektledarens roll. Projektgruppen ska inte ta ett för stort ansvar i styrning och strategi. Om projektgruppen tvingas göra det så bör man ställa krav på styrgruppen att faktiskt agera.

En styrgrupp skall, som namnet vittnar om, ha mandat att styra. En styrgrupp bör också ses som det organ som stakar ut den faktiska väg som projektet ska ta för att uppnå sitt mål. Att styrgrupper arbetar på olika sätt baserat på vilka förhållanden som är rådande i gällande kontext, administrativ infrastruktur och resurser är givet, men oavsett hur en styrgrupp arbetar är dess främsta uppgift att fungera som kompass för projektet.

Om man som projektledare upplever att en styrgrupp inte fungerar som den ska, antingen att sammansättningen av kompetenser är fel, att styrgruppens mandat inte gäller, att styrgruppen inte utför strategiska uppgifter eller att styrgruppen inte förstår sitt ansvar, måste detta påtalas. Om inget sker efter att man adresserat problemen bör man, hårt uttryckt, överväga att sluta. För hur bra projektledare man än är kan man inte genomföra ett bra projekt om inte styrgruppen är med en i processen.

4 - Samverka

I grupper diskuterade vi hur vi kan samverka mellan projekten. Både i syfte att stärka våra egna projekt men också för att skapa bättre förutsättningar för hela det värmländska projektlandskapet.

Idén om en “megastyrgrupp” bygger på tanken att vi måste hitta sätt att harmonisera hur projektet jobbar. I slutandan jobbar vi alla mot samma mål vilket är att skapa tillväxt -social, ekologiskt och ekonomisk -i Värmland.

Många på sittande möte efterfrågar en tätare dialog kring projekten, samt behovet av strukturer för att skapa samverkan.

Medieborgarna och medierna målar en dyster framtid av medielandskapet som det ser ut idag

Medieborgarna och medierna målar en dyster framtid av medielandskapet som det ser ut idag

Vi har under den första fasen av utredningsarbetet fokuserat på medborgarnas behov och kartlagt tillgången till och användningen av kvalitativ journalistik i det nya, drugs framväxande medielandskapet. En slutsats är att det svåra ekonomiska läget för de kommersiella medierna redan drabbat demokratin”                                                                                                                                                              – Anette Novak

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke utsåg Anette Novak till särskild utredare för utredningen En mediepolitik för framtiden den 11 mars 2015. Igår presenterades en delrapport på närmare 400 sidor med en analys av behovet av insatser. I slutet av april 2016 ska nästa del presenteras med förslag för nya mediepolitiska verktyg. Här kan ni ta del av gårdagens presskonferens:

Medieutredningen pekar ut följande på sin hemsida:

  • Digitaliseringen öppnar enorma möjligheter. Men bristfällig infrastruktur, impotent en försvagad offentlighetskultur och ett till synes sanktionsfritt näthat resulterar i att långt ifrån alla har fått utväxling i praktiken. Det existerar dessutom en allvarlig kompetensbrist i samhället i stort när det gäller användning och förståelse av medier och information.
  • Medborgarna har på kort tid förändrat sina nyhetsvanor, tydligast i de yngre ålderskategorierna. Läsningen av papperstidningar har sjunkit avsevärt mer än användningen av etermediernas traditionella nyhetssändningar. Samtidigt är dagspressen klart störst när det gäller nyheter via digitala plattformar. Vi använder också delvis olika innehåll i de olika plattformarna.
  • Svenska tidningsföretag är hårt pressade. Fem till tio år från nu kommer ett antal papperstidningar att sänka utgivningstakten, andra försvinna.
  • Även mediernas innehåll förändras. Digitaliseringen och omställningen till nya arbetsprocesser och nya, virala logiker har skapat en utveckling mot mer åsikter och mindre verifierade fakta, men också en allt starkare underhållningsorientering. Här har redan demokratin försvagats.
  • Mobil- och sociala medieexplosionen har kraftigt påverkat nyhetsvanorna. Vissa forskare pekar på risker med filterbubblor, andra indikerar att de sociala nätverken gör att vi möter fler olika politiska perspektiv än tidigare.
  • Globala, kommersiella storföretag tar ett allt starkare grepp om mediemarknaden, inte minst genom att – utan utomstående insyn – filtrera innehållet på de nya demokratiska arenorna.
  • Medborgarna är i allt högre utsträckning också själva aktiva med att publicera och distribuera innehåll. De lämnar därmed den forna passiva rollen för att bli vad Medieutredningen valt att kalla medieborgare.
  • De nya mediepolitiska verktygen behöver utformas på ett annat sätt än det stöd till dagspressen som funnits i drygt 40 år. Ett nytt stöd behöver utgå från kvalitativt innehåll och inte distributionsform. I den meningen ska det nya stödet vara plattformsoberoende.

Det är redan tydligt att det finns stora klyftor i samhället vad gäller att tillgodogöra sig digital information och som Medieutredningen påvisar så är det redan ett reellt demokratiproblem.

… virala logiker har skapat en utveckling mot mer åsikter och mindre verifierade fakta, men också en allt starkare underhållningsorientering. Här har redan demokratin försvagats.

För oss på Attityd förstärker det bara vår redan befintliga tro på att det krävs oberoende datainsamling och riktiga analyser för att få kunna fatta så välgrundade beslut som möjligt.

Oavsett vilken information det gäller.

Fia slutar hos Attityd och börjar på Löfbergs

Fia slutar hos Attityd och börjar på Löfbergs

Grattis Löfbergs

Vår medarbetare,  marknadsanalytikern, Fia Söderbäck har varit utlånad till Löfbergs på halvtid sedan februari och nu har Löfbergs erbjudit Fia jobb som Produktchef vilket hon tackat ja till.

Fia har varit en uppskattad medarbetare och nu när hon slutar hos oss på Attityd önskar vi henne all lycka till i framtiden.

Grattis Löfbergs och tack Fia”, hälsar Attityds VD Nina Engdahl.

Tillsammans med Värmlandstrafik söker vi deltagare till fokusgrupper

Tillsammans med Värmlandstrafik söker vi deltagare till fokusgrupper

”Bor du i Karlstadsregionen och arbetspendlar med bil utmed stråk som Värmlandstrafik trafikerar?”
Värmlandstrafik söker nu deltagare till fokusgrupper för att utveckla Värmlandstrafiks utbud och erbjudande. Vi söker dig som bor i Karlstadsregionen och arbetspendlar med bil utmed stråk som Värmlandstrafik trafikerar. Vad får du som deltar då? En ersättning på 400 kronor utgår i form av ett superpresentkort.
  • När? Måndag 23 november alternativt onsdag 25 november.
  • Tid? Klockan 17-19.
  • Var? I Attityds lokaler i inre hamn i centrala Karlstad.
Välkommen med din anmälan eller övriga frågor till joacim@attitydikarlstad.se.
World Statistics Day

World Statistics Day

Här finns statistik presenterad som grafik och diagram. Vi vill att alla ska ha möjlighet att hitta fakta och slå hål på myter med hjälp av vår statistik.

Idag firar SCB World Statistics Day med att starta Sverige i siffror – En enklare väg till statistiken. Det är FN som instiftat Världsstatistikdagen för att uppmärksamma hur officiell statistik kan användas för att hjälpa beslutsfattare världen över att fatta väl underbyggda beslut.

Internetstatistik.se bjuder på lite statistik från rapporten ICT Facts and Figures – The world in 2015:

  • 2015 använder över 3, 2 miljarder människor internet
  • Två tredjedelar av världens befolkningar har 3G-täckning
  • 47 procent av världens befolkning har abonnemang på mobilt bredband
  • Det finns över 7 miljarder mobila abonnemang
  • På 15 år har internetpenetrationen i världen ökat med 36,5%
Idag bjuder vi på frukostföreläsning

Idag bjuder vi på frukostföreläsning

”Idag bjuder vi på en frukostföreläsning som vi döpt till Projektledarens guide till det värmländska projektlandskapet. På bilden inleder Attityds Petter Falk med att dela ut uppgifter till deltagarna”

Vill du veta mer? Lugn, pill vi sammanställer vad vi kommer fram till och delar med oss.