2012-01-24 - Pernilla Åberg i Attitydbloggen
Den svenska ålderspyramiden har ändrats. Idag har Sverige en åldersstruktur som mer liknar formen av ett högt hus. Färre föds och fler uppnår en allt högre ålder.
Vid dagens seminarium av branschorganisationen Sveriges Marknadsundersökare, SÖK presenterades två undersökningar genomförda i ålderssegmentet 55 +.
Om vi hårdrar så är den gängse bilden att seniorerna är:
- Fattiga och sparsamma
- Trötta och sjuka
- Statiska
- Lojala
- Sentimentala och konservativa
Undersökningarna som presenterades visar på en helt annan senior:
- Förmögna
- Viss sjukdomsbild finns
- Flexibla
- Lojala – om de gillar varumärket
- Det var inte bättre förr
Av Sveriges befolkning är 1/3 idag över 55 år, och gruppen väntas öka. Gruppen står för 2/3 av tillgångarna och de spenderar också mer än snittet.
Gemensamt för en majoritet av seniorerna är att de är ointresserade av vad andra tycker om dem, de är intelligenta konsumenter och väljer varumärken som kan tillgodose behoven. ”De väljer inte att gå in på Gant för att det är trevligt utan för att de hittar det som de söker.”
Budskapet från undersökarna är att börja att värdesätta ”The vintage people”, lär känna olikheterna och kommunicera med målgruppen. Bruset är lågt och det är en köpstark målgrupp!
2012-01-23 - Janna Grevillius i Attitydbloggen
När vi gör undersökningar där vi vill belysa skillnader mellan män och kvinnor redovisas det ofta i stapeldiagram där männen får en blå stapel och kvinnorna en rosa stapel. På så sätt blir det lättare för läsaren att snabbt se vilken stapel som representerar vilket kön. Färgkodningen underlättar alltså för läsaren.
Attityd visar män som blåa och kvinnor som rosa
Idag hittade jag ett diagram där SCB hade använt sig av en lite mer otraditionell färgkodning, rött för männen och gult för kvinnorna. Vilket först gjorde mig upprörd, men sen kom jag att tänka på en händelse för ett par dagar sedan…
SCB visar män som röda och kvinnor som gula (se rapport här)
Vid fikabordet satt vi och diskuterade könsroller och hur miljön stärker det manliga och kvinnliga hos små barn. En kontorskollega berättar om en treårig pojke som hade stoppat henne från att leka med en blå plastbil med kommentaren:
-”Nej du kan inte ha den blåa bilen du är ju flicka.”
Den treåriga pojkens kommentar hade väckt diskussion bland de vuxna kring vart han hade fått kopplingen mellan kön och färger ifrån. För pojkens föräldrar är väldigt medvetna om att inte dela in saker efter manligt och kvinnligt. Och personalen på dagis jobbar ju säkerligen medvetet med likabehandling av pojkar och flickor så dom kunde det ju absolut inte komma ifrån. Kunde det möjligtvis vara de äldre barnen på dagis? Som i sin tur hade fått det från de ännu äldre barnen… Som i sin tur har läst en av Attityds rapporter och sett i ett diagram att pojkar är blåa och flickor är röda.
Skämt åsido, vi drar alla vårt strå till den blå/rosa stacken. Vi kommer fortsätta göra det, ett tag till, men vem vet vad som händer i framtiden.
2011-12-08 - Synnöve Orebjörk i Attitydbloggen
Det finns starka vetenskapliga bevis för att känslor är den underliggande drivkraften bakom det mesta av mänskligt beteende. Ur ett marknadsföringsperspektiv innebär det att du har nytta av att lära dig att tala det emotionella språket med konsumenten. Hur kan du då veta vilka känslor marknadsföringen väcker hos konsumenten? Att mäta känslor är inte lätt men det finns en del traditionella undersökningsmetoder och även en del mindre traditionella undersökningsmetoder som används idag.
Traditionella mätmetoder
Med traditionella undersökningsmetoder menas framförallt olika typer av självskattning som vanligtvis används vid marknadsanalyser såsom verbal självskattning eller visuell självskattning. Kritiken till dessa metoder är att själva mätförfarandet kräver en kognitiv process i hjärnan och risken är då att det som fångas i skattningen inte är själva grundkänslan utan en intellektualiserad version av den. Detta anses endast utgöra ett problem om det man vill mäta är själva grundkänslan och inte den medvetna känslan. En annan kritik är att det kan bli missvisande på grund av respondentens oförmåga eller ovilja att sätta ord på sina känslor och visa dem. Verbal självskattning är den mest använda metoden, och kanske den enda metoden, för att mäta framtidsorienterade känslor.
Mindre traditionella mätmetoder
Mätningar av kroppsliga reaktioner som kommer från det autonoma nervsystemet är inget nytt i sig. Däremot att man kopplar ihop det för att mäta hur människor påverkas känslomässigt i förhållande till marknadsföring. Andra mindre traditionella metoder som används mer och mer är Eye-tracking och olika typer av hjärnavbildningar, framförallt fMRI. fMRI som mäter blodflödet i hjärnan har visat till exempel att förväntan styr upplevelsen av smak. En förväntan av att man ska få smaka på något som man gillar ökar påslaget på belöningssystemet i hjärnan redan innan hjärnan fått uppleva smaken. Hjärnavbildning kan dock inte ersätta traditionella marknadsundersökningar utan fungerar som ett komplement till dessa.
Utvecklingsbehov
Detta är ett område som det forskas mycket kring idag. Det är dock svårt att mäta konsumenters emotioner. Nya metoder för att mäta emotioner bör utforskas för nya möjligheter och traditionella metoder behövs för att sätta det undersökta i ett sammanhang. Om du vill fördjupa dig i ämnet kan du göra det här.
2011-12-06 - Janna Grevillius i Attitydbloggen
I dagens VF finns en skiss över ett planerat trygghetsboende på i Hammarö kommun. I artikeln framgår det att det är Attityds undersökning som används som beslutsunderlag om boendets vara eller icke-vara.
”I den lilla sluttade tallskogen mellan de nya husen på Lillängsberget och gamla Restaurang Näckrosen finns planer på att placera ett sexvåningshus för människor över 70 år. Det skulle kosta 64 miljoner kronor. Det kommunala bostadsbolaget har på kommunpolitikernas uppdrag övervägt förslaget men styrelsen tvekar.”
Det föreslagna trygghetsboendet har sex våningar i sutteräng med en stor gemensamhetslokal med kök i bottenplan. Planen är 40 hyreslägenheter – tvåor och treor. De flesta får utsikt över Lillängshamnen. Klara Arkitektbyrå
Läs artikeln i sin helhet här.
Intressekartläggningen som underlag för trygghetsboende
Tidigare i höst genomförde Attityd en intressekartläggning på uppdrag av Hammaröbostäder för att kartlägga intresset för ett trygghetsboende i Hammarö kommun och då närmare bestämt i Lillängshamnen.
Frågorna vi ville besvara genom undersökningen var främst:
- Är intresset för ett trygghetsboende tillräckligt stort för att bygget ska påbörjas?
- Har invånarna ekonomi nog att bo i de tänkta lägenheterna?
Resultatet i undersökningen låg sedan till grund för beslut om bygge skulle ske eller inte. Utifrån andelen i undersökningen som sagt sig vara intresserade av boendet gjordes en skattning på hur många av samtliga kommuninvånare i aktuell ålder som kunde tänkas vara intresserade av boendet.
Det visade sig att intresset var tillräckligt stort för att fylla det eventuella boendet och att de potentiella hyresgästerna har de ekonomiska förutsättningarna som krävs för att klara hyresavgifterna.
2011-09-28 - Nina Engdahl i Attitydbloggen
En föreläsningsserie om praktiska verktyg som underlättar i chefens och ledarens vardag.
Samarbetet med Gôtt å leda fortsätter mellan Attityd i Karlstad, Time2Change, Grant Thornton, SPP och Proffice. Nu lanserar vi 2.0 och temat för året är Generation Y. Generation Y är generationen som är på väg ut i arbetslivet, födda 1980 – 2000. De beskrivs ofta som besvärliga, uppkäftiga, jagfokuserade, otåliga, ifrågasättande men också som lösningsfokuserade och med stor trygghet i att använda tekniken… Men vilka är de egentligen? Å hur har de blivit som de är? Vad behöver du som ledare veta om Generation Y för att möta framtiden? Hur får du ut mesta möjliga av dessa medarbetare?
Vi bjuder på fem spännande frukostseminarier på Hotell Drott i Karlstad. Vi startar 07.30 och avslutar 09.00.
En djupdykning i Generation Y, 12 oktober
Första föreläsningen hålls av Nina Engdahl på Attityd i Karlstad AB som ger en djupdykning i vad som kännetecknar Generation Y och vad det är som har gjort att de har blivit som de har blivit. Varför är det viktigt för oss att lära känna generation Y?
Locka, attrahera och rekrytera Generation Y, 9 november
Andra föreläsningen hålls av Thomas Bylund på Proffice som ger dig konkreta tips hur du kan attrahera och rekrytera nya medarbetare från Generation Y? Hur kan du dra nytta av deras framträdande egenskaper?
Generation Y vill se snabba resultat, 7 december
Tredje föreläsningen hålls av Eva Rååd på Grant Thornton som presenterar hur Grant Thornton praktiskt arbetar med ledarskap och varumärkesbyggande för att attrahera den nya generationen, både som anställda och som kunder. Generation Y törstar efter snabb feedback, vilket ställer nya krav på ekonomisk rapportering. Eva visar hur detta kan gå till.
Pensioner till individualister som vill ha allt genast! 18 januari
Fjärde föreläsningen hålls av Gunnar Stjernström från SPP. Han ger dig svar på hur du övertygar en individualist om nyttan av kollektiva försäkringar och hur man säljer in pensionssparande till en 25-åring som vill ha allt genast .
Balansgången mellan stöd och krav, 15 februari
Andreas Kullberg från Time2change avslutar Gôtt å leda med att belysa hur du kan leda dem som alltid vill ha kickar, men också hur du kan hjälpa Generation Y att förstå sitt eget ansvar för sitt arbete och sin egen utveckling. Det coachande ledarskapet är viktigare än någonsin!
Anmälan och mer info genom Nina Engdahl, nina@attitydikarlstad.se (Klicka här för inbjudan i pdf)
