Kreativa näringar och näringslivet – hur skulle vi kunna samspela på ett bra sätt för båda parter var en av huvudfrågorna på seminariet Knuff. De som ville ge oss knuffen i rätt riktning var projektet KKN, Kulturella och kreativa näringar på Region Värmland, läs mer här.
Jag tycker att det var ett bra seminarium i högt tempo och med ett upplägg som gjorde att många olika perspektiv kom till tals. Den stora knäckfrågan är ändå hur gör vi nu för att starta processen med att utveckla kulturens värde för näringslivet i Värmland? Jag tror att det är de personliga mötena, där båda parter ser värdet av vad den andre tillför, för att skapa ett samarbete som bygger på ömsesidig respekt för varandras perspektiv.
Vi diskuterade bland annat om kulturens mervärde genom att ställa oväntade frågor, förmågan att skapa upplevelser och berättelser genom att iscensätta en situation. Näringslivet kan förutom att vara uppdragsgivare, även stå för inspiration hur man kan synliggöra betalning av kreativa processer, något som arkitekter, art director på en reklambyrå och industridesigner har en vana av.
Hur kan då den konstnärliga friheten bevaras i ett samspel med näringslivet? Mina erfarenheter från när jag jobbade på CTF på Karlstads universitet om jag jämför en konstnärs frihet med forskarens oberoende ställning, är att grundforskning och uppdragsforskning inte behöver utesluta varandra. Därför anser jag att det inte är något stort hinder för samverkan i framtiden.
Vi söker dig som brinner för kreativa statistiska analyser, som gillar kvantitativa metoder och älskar SPSS. Om du gillar att prova nya saker och dessutom kan ta eget ansvar så vill vi ha dig!
Du hamnar i en miljö med ett gäng nyfikna människor och i ditt arbete som konsult hos oss kommer du känna att du gör skillnad. Vi arbetar branschöverskridande så du lär bli allmänbildad på kuppen. För oss är livskvalitet och livet utanför jobbet också viktigt!
Att reklamkampanjer som väcker känslor får bättre genomslag på marknadsandelar, minskar priskänslighet, ökar spridningen, ökar vinsten, lojaliteten och ROI (return of investment) fick jag lära mig vid webinariet Using Emotions to Improve Ad Pre-testing som arrangerades i London av BrainJuicer. De menar att man bättre kan mäta en annons effektivitet i vilken påverkan i känslor den ger, istället för med traditionella tekniker.
Att mäta en påverkan i känsla gör man genom att fråga vilka känslor som väcks, skatta dem och vad i annonsen som gjorde att man fick dem. I tillägg får målgruppen också mer traditionella frågor om hur de uppfattar avsändare, budskap och relevans. Reklam som väcker känslorna glädje och förvåning är de som ger bäst resultat! En av de kampanjer som ingått i utvärderingen var Cadburys Gorilla-kampanj –rekommenderas för att illustrera detta!
Följeforskning eller lärande utvärderingsprocesser inbjuder till delaktighet men vad händer med objektiviteten? Följeforskning var första arbetsdagens ämne efter juluppehållet. Idag var Lena Thorin från Reach Europe inbjuden till oss för en diskussion om följeforskningens nytta.
Följeforskning är ett begrepp som EU-kommissionen införde för programperioden 2007-2013 och är något som till exempel samtliga EU-projekt inom Regionalfonden över tio miljoner ska genomföra. Vad är då följeforskning och vilken nytta ser vi med metoden?
Att anta synsättet lärande utveckling Ja det finns inget entydigt svar på frågorna. Kort kan vi säga att det är ett synsätt på utvärdering av projekt och ett annat uttryck, och kanske ett tydligare uttryck som bland annat Socialfonden använder är ”lärande utvärdering”. Traditionellt sker en projektutvärdering i slutskedet av ett projekt. Det är en process med hög grad av objektivitet så till vida att respondenterna ofta hörs anonymt och utvärderingen sker ofta med en målsättning av att inte någon påverkan ska ske under utvärderingstiden.
Följeforskningen är med vårt sätt att se det en kontinuerlig process som sker löpande längs ett projekt. Nyttan med följeforskningen är främst den lärprocess som uppstår då utvärderingsresultatet återförs till projektet och utvecklar det löpande.
Följeforskarens roll Vi diskuterade vilken roll som följeforskaren ska ha. Hur nära eller distanserat ska utvärderingsprocessen ske? I och med att utvärderingsprocessen ska vara en lärprocess, så krävs det delaktighet från följeforskaren i en annan form än vad vi som markandsanalytiker vanligtvis har. Det innebär också, anser jag, att följeforskaren också får befogenhet att påverka i någon grad.
Vår roll som marknadsanalytiker är ju som jag berört tidigare mera av karaktären att vi är en objektiv part och vi lämnar rekommendationer utifrån våra slutsatser av ett undersökningsresultat. Vi har alltså egentligen inte ansvar för att resultatet tas om hand eller brukas, utan det ansvaret tillfaller vår uppdragsgivare. Det är många gånger frustrerande då vi vet att vardagen står och knackar på dörren till seminarierummet där vi har utvecklingsdiskussionerna.
Kan följeforskningen som grundar sig på en lärande utvärderingsprocess vara nyckeln till att påverkan sker löpande in i projektplanerna?! Kan vi i vår roll som följeforskare i högre grad vara delaktiga i projekt och också ta ansvar för att projektet införlivar resultatet? Vad händer då med objektiviteten?
Här hittar du fördjupande information om projekt och nätverksträffar. Vi bevakar vår omvärld och reflekterar kring den utifrån ett marknadsperspektiv. Samt en hel del annat. Välkommen!
