Pernilla Åberg
Pernilla Åberg
Projektledare
070-951 39 32
pernilla@attitydikarlstad.se

Läs mer om Pernilla »
Carin Grääs
Carin Grääs
Projektledare
070-654 65 26
carin@attitydikarlstad.se

Läs mer om Carin »
Synnöve Orebjörk
Synnöve Orebjörk
Marknadsanalytiker/Beteendevetare
0733-45 968 5
synnove@attitydikarlstad.se

Läs mer om Synnöve »
Nina Engdahl
Nina Engdahl
VD/Projektledare
070-874 18 94
nina@attitydikarlstad.se

Läs mer om Nina »
Sofi Englund
Sofi Englund
Administratör
073-610 72 67
sofi@attitydikarlstad.se

Läs mer om Sofi »
Janna Grevillius
Janna Grevillius
Marknadsanalytiker/Statistiker
0736-77 44 13
janna@attitydikarlstad.se

Läs mer om Janna »
Åsa Johansson
Åsa Johansson
Projektledare
070-677 13 60
asa@attitydikarlstad.se

Läs mer om Åsa »
Karta
Visa större karta
Person1
Person2
Person3
Person4
Person5
Person6
Person7
Globe

Vad är det som gör att regionala utvecklingsprojekt lyckas?

2011-08-29 - Carin Grääs i Attitydbloggen

Det var en av frågorna som ingick den marknadsanalys som vi genomförde på uppdrag av Interreg-projektet En levande Finnskog – vårt felles ansvar under 2009/2010. Häromdagen var det slutseminarium för det treåriga projektet och ett 50-tal personer hade samlats i Mattila för att höra vår landshövding Eva Eriksson inleda dagen.

Projektet är en framgång så till vida att kontakter och relationer i Norge och Sverige har etablerats och fördjupats och de har sett vilka skillnader och likheter som finns mellan de båda länderna. Kunskaper har höjts och omfattande dokumentation finns nu tillgängligt om byggnader, kulturmiljöer och attityder på Finnskogen. Men hur går det praktiska arbetet vidare med att utveckla Finnskogen?

På seminariet är alla överens om att detta inte är slutet utan början på ett viktigt arbete för att få en levande Finnskog där det är attraktivt att bo och verka. I slutrapporten framgår att det är Värmlands museum och Hedmarks fylkeskommune som kommer förankra projektets resultat. Vidare skriver de att nu finns en båt som är färdig att sjösättas, men den stora utmaningen ligger i att hitta den kapten som tillsammans med sin besättning ska styra båten och få reella förändringar till stånd. En svårighet som vi såg i den marknadsanalys vi gjorde var just komplexiteten när det gäller utveckling som berör flera olika områden, som inom kultur, natur och turism/entreprenörskap.

Vem tar nu det praktiska ansvaret för att verkligen tillsätta denna kapten och ger henne eller honom de resurser som krävs för att det ska finnas möjligheter att lyckas?

Vill du läsa mer om vår marknadsanalys, klicka här!

Att möta respondenten där respondenten är

2011-08-18 - Nina Engdahl i Attitydbloggen

I går deltog jag på ett seminarium med titeln ”In and out the comfort zone” Intercultural Awareness Workshop med Rob Farebrother, konsult på Effect Management AB.  Han pratade om kulturella skillnader och hur vi förhåller oss till dem. Han liknade kulturen vid det vatten en fisk i ett akvarium simmar i och ett byte av kultur innebär att byta akvarium med nytt vatten, nya fiskar och nya växter.

 

 

 

 

 

 

 

 

Eftersom vi alla påverkas av den internationaliserade värld vi lever i stöter vi på andra kulturer både privat och yrkesmässigt.

I somras klättrade jag med en tjej från Nya Zeeland och i klättersammanhang är det oerhört viktigt att man förstår varandra. Att säkringskommandon är tydliga och förstås på samma sätt av den som klättrar och den som säkrar. När jag säger ”ta hem” ska den som säkrar tighta repet, medan ”lägg av” betyder att säkraren ska koppla loss sig och inte behöver säkra den som klättrar längre. Vänder man på begreppen kan det sluta riktigt illa… Vi fick innan start säkerställa att vi var ense om vad begreppen heter på respektive språk innan vi började klättra.

Häromdagen följde jag med vår spanske (eller inte bara spanske utan katalanske) intervjuare Javier Diaz till Karlstad Airport för att se hur datainsamlingen flyter på i en undersökning där målgruppen är spanjorerna som flyger hem till Barcelona efter vistelse här i Karlstad och Värmland. Att se hur spanjorerna formligen flockas kring Javier för att få en ”hemifrån” att prata om sin semestervistelse, var en stark upplevelse. Vi, svenskar och spanjorer, har en hel radda olikheter som inte bara handlar om språket, utan våra kulturella skillnader gör sig gällande. Ibland är det att föredra att låta en från samma nationalitet göra datainsamlingen, ibland fungerar det med svenska intervjuare som behärskar språket och ibland fungerar det att köra på ett tredje språk. Typen av uppdrag och respondenter får avgöra. Oavsett lösning är det vårt ansvar att se till att undersökningen och frågorna förstås av mottagaren och att vi förstår deras svar. Här måste vi åter knyta an till de kulturella skillnaderna. Ett svar från en spanjor betyder något annat än om svaret kommer från en finländare eller en norrman!

 

Sommaren är här!

2011-07-15 - Synnöve Orebjörk i Attitydbloggen

 

Nu tar vi en paus. Vi ska ägna oss åt helt andra saker än att intervjua folk och fä, knappa in siffror i databaser och analysera spännande resultat.

Nu hägrar sovmorgon, sol och strand. Det kan nog även bli en del glass, grill och glas med vin. Helt säkert kommer vi alla fall att få vara med om upplevelser, upptäckter och underbart.

Pausen pågår från 18 juli till 8 augusti. Sen finns vi på plats igen på Löfbergskajen i Inre hamn i Karlstad.

Trevlig sommar önskar vi på Attityd!

Har gud hjälpt till att svara på enkäten?

2011-07-06 - Pernilla Åberg i Attitydbloggen

Härom veckan presenterade jag en omvärldsanalys för en liten frikyrklig församling
på en mindre ort här i Värmland. Församlingen har problem med återväxten, de
behöver erbjuda något som får fler yngre att engagera sig i verksamheten. Det
är här som vi på Attityd kommer in i bilden genom att vi har undersökt vilka behov som
finns.

Orten har hög inflyttning och det visar sig i undersökningen att man trivs
superbra känner sig trygga och har en mycket hög livskvalitet. De som
intervjuat människorna har förmedlat att det har varit mycket positivt att
ringa till ortborna och de har upplevt en öppenhet och en hög vilja av att
delta och delge information. Det har varit lätt att både få en hög
svarsfrekvens (70 procent) och kvalitet i undersökningen.

När jag berättar det här för min uppdragsgivare så ler hon lite lurigt. Jag
frågar varför hon ler.

- Ja, jo vi gav allt en bön här, när ni skulle påbörja arbetet, om att
ortsborna skulle öppna sina sinnen, vara givmilda och generösa.

I andra undersökningar använder vi bland annat Trisslotter för att öka
svarsfrekvenser…

Kano-modellen

2011-05-27 - Janna Grevillius i Attitydbloggen

Igår fick vi lyssna till Martin Löfgren från CTF, Karlstads universitet som berättade om Kano-modellen.  Vi blev väldigt sugna på att arbeta med modellen och här kommer ett försök att illustrera den.

Ponera att du är på pizzerian och beställer en traditionell vesuvio, en sån med skinka på.
Pizzabagaren säger att följande ingår:

  • Deg (+tomat, ost och dom vanliga kryddorna)
  • Skinka
  • Sås

Vad skulle du tycka om din pizzeria var så schyssta att degen ingick vid pizzaköp… Det är väl något vi förutsätter att det ska finnas där?! Vi blir inte tacksamma för att vi får deg till pizzan. Däremot blir vi väldigt förvånade och missnöjda om vi får en pizza utan deg.   Degen är ett basbehov.

Skinkan däremot kan påverka oss både positivt eller negativt. Ju mer skinka desto gladare blir vi och får vi ingen skinka alls blir vi missnöjda. Skinkan är ett förväntat behov.

När vi kommer hem och upptäcker att vi fått med en burk med vitlökssås till pizzan blir vi glatt överraskade. Det var ju inget man hade förväntat sig när man beställde  en Vesuvio. Hade vi inte fått såsen hade vi inte tänkt på det och inte blivit besvikna. Men när vi fick den blev vi nöjda. Såsen är ett attraktivt element.


På samma sätt fungerar vi inför de flesta köpsituationer. Vissa saker förväntar vi oss bara att de ska finnas där, behovet är outtalat. Andra vill vi ha, medan ytterligare några kommer som positiva bonusar. Dock är många köpsituationer mer komplexa än fredagspizzan. Exempelvis dagens mobiltelefoner med oändligt många funktioner. För att klassificera de olika attributen som kan komma med en produkt eller tjänst kan man alltså använda sig av Kano-modellen.

Med hjälp av Kano-modellen klassas de olika attributen in i grupperna basbehov, förväntade behov samt attraktiva element. Därutöver kan det finnas attribut som inte påverkar oss på något sätt samt attribut som endast påverkar oss negativt (tänk råtta i pizzan).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För att kunna klassificera de olika attributen behöver man ställa ett antal frågor runt attributen.

1: Vad skulle du tycka om det ingick deg i pizzan?
2: Vad skulle du tycka om det INTE ingick deg i pizzan?
3: Hur viktigt är det för dig att det ingår deg i pizzan?

Frågorna besvaras på en femgradig skala från att man förväntar sig att attributet ska finnas med till att man blir missnöjd om attributet finns med.

Utifrån svaren på dessa frågor klassificeras attributen och därefter rangordnas de.

Vi på Attityd har tidigare använt Kano-modellen för att ta reda på hur Karlstadborna vill bo.  Om man får välja så vill man ha närhet till skog, sjö och staden.  Kano-modellen hjälper till att välja bland dessa attribut.