bild4

I tidigare avsnitt beskrivs det att metod består av olika teoretiska referensramar, data och ansatser som väljs utifrån respektive undersökningsproblem. I detta avsnitt presenteras ansatser mer ingående, det vill säga hantering av tid och rum i en undersökning.

ansats

Ansatser

Det är undersökningens storlek och bredd som avgör vilken ansats den bör utgå från. De olika ansatserna skiljer sig åt genom sina specifika kännetecken och de väljs för att passa undersökningens syfte och problemställning. Det finns inte en som är bättre än de andra, då alla har sina positiva och negativa aspekter. Vid valet av ansats handlar det därför snarare om att anpassa den till det ”spelplan” undersökningen får sett till tidsdimensionen – omfång och räckvidd. Här kommer en genomgång av ansatserna och dess egenskaper.

 

 

Tvärsnittansatsen

…används i de vanligaste typerna av undersökningar.

Kännetecken?   

Undersökningar som utgår från tvärsnittansatsen kännetecknas av att vara breda och oftast ytliga. De används till ett specifikt ändamål och undersöker det som är ”här och nu”. Tvärsnittansatsen är mindre kostsam än andra ansatser, genom sin kvantitativa karaktär som kan ge statistiska generaliseringar. Den möjliggör användningen av en formaliserad teknisk undersökning.

När är den mest användbar?

Vid deskriptiva hur-syften som ska kunna bli omgjorda till statistiska svar på frågor så som hur många, hur ofta eller hur mycket.
Det är tack vare den kvantitativa karaktären som den möjliggör att få en överblick över marknaden, synen på en viss produkt eller möjligheten att jämföra sig med konkurrenterna.

Nackdelar?   

De största nackdelarna är att det inte går att skapa förståelse av sociala processer eller förändringar. Det går inte heller att gå på djupet vid enskilda fall.

Vilken insamlingsteknik?

Här används enkäter med fasta svarsalternativ, strukturerade telefon- eller strukturerade observationer.


Longitudinell ansats

… även känt som tidsseriestudier. Studier som utgår från denna ansats brukar samla in samma typ av data under längre perioder för att följa förändringar över tid.

Kännetecken?

Undersökningar som utgår från longitudinell ansats kännetecknas av att vara breda och ytliga i sitt omfång. Här studeras en specifik grupp över tid. Ansatsen har en kvantitativ karaktär och resultatet brukar presenteras genom statistiska generaliseringar.

När är den mest användbar?

Longitudinell ansats används bland annat i konsumentpaneler som studerar konsumenternas inköpsvanor under längre perioder. Studier som utgår från denna ansats är mer komplexa, kostsamma och tidskrävande, men samtidigt har de en förmåga att kunna beskriva ekonomiska och sociala förändringsprocesser hos den undersökta gruppen. Därför passar undersökningar som utgår från longitudinella ansatsen bäst för ett deskriptivt hur-syfte eller ett förklarande varför-syfte.

Nackdelar?

Kräver stora resurser, både tidsmässigt och ekonomiskt.

Vilken insamlingsteknik?

Data av kvantitativ karaktär. Samlas in via strukturerade enkäter, observationer, telefon- och personliga intervjuer. Allt oftare används undersökningsenheter i webbpaneler.

 

 


fallstudieansatsen

… söker inte efter statistiska generaliseringar, utan efter djupgående analytiska resultat.

Kännetecken?

Studier som utgår från denna ansats har förmågan att tränga igenom ytan och skapa förståelse för situationsspecifika processer eller problemets innebörd. Studier med fallstudieansatsen har alltså ett explorativt, deskriptivt och förklarande syfte och är av kvalitativ karaktär. Här ligger fokus på ett litet antal undersökningsenheter som kan studeras vid ett specifikt tillfälle eller över tid.

När är den mest användbar?

Undersökningen resulterar i rika beskrivningar som kan visa generella mönster i förklaringar av sammansatta fall. Ansatsen ger bra underlag vid studier av komplexa sociala processer till exempel vid mänsklig interaktion. Här kan du få svara på frågorna Vad, Hur och Varför någonting händer.
Viktigt att påpeka är att resultatet inte behöver påvisa en absolut sanning. Den bör snarare ses som en hypotes som i nuläget talar en viss sanning om det undersökta problemet, men som kan förändras över tid.

Nackdelar?

Bristen på regler kring ansatsen kan i slutändan leda till misstag som att använda för mycket data eller dra för långtgående slutsatser utifrån resultatet.

Vilken insamlingsteknik?

Insamlingstekniken får anpassas allt eftersom och olika metoder kan användas vid samma undersökning. Exempel på metoder är djupintervjuer, observationer och möjligtvis mindre enkätundersökningar.

 


Experimentell ansats

… skiljer sig åt från andra genom sin flexibilitet och hur den genomförs.

Kännetecken?

Experimentell ansats kännetecknas av att kunna vara utformad på olika sätt. Den kan både undersöka företeelser här och nu eller under en längre tid, samt både som bred och ytlig eller smal och djup studie.

När är den mest användbar?

Vid studier som ska jämföra hur en viss grupp upplever förändring i sin miljö. Ansatsen används främst när det finns en klar bild av vad det är man vill studera och vid studier som har ett förklarande syfte som ska påvisa orsak-verkan-samband. För ansatsen krävs det därför en välavgränsad problem- och syftesformulering utformat likt en hypotes med tydligt angivna undersökningsvariabler, som visar vad som påverkar vad.

Nackdelar?

De lämpar sig endast vid specifika fall där upplevelser av förändring undersöks.

Vilken insamlingsteknik?

Genom experiment. Dessa kan vara kontrollerade experiment och utföras i laboratoriemiljö med en ledande forskare eller kvasieexperiment där inte alla kontrollkriterier uppfylls och utförs i verklig miljö, också kallad fältexperiment. Det är just fältexperiment som är den mest förekommande.

 

 

 

 

ansatser1

 

Snabba tips!

  1. Det finns olika ansatser med sina respektive kännetecken och användningsområden.
  2. Ansatsen väljs utifrån undersökningens problem- och syftesformulering.
  3. Ansatsen väljs även utifrån hur undersökningen ska genomföras, på bredden eller ytan, här och nu eller över tid.

 

 

Vill du veta mer?

Du kan läsa mer ingående om de olika ansatser som finns att välja mellan i boken Marknadsundersökning – en handbok. Du kan också besöka attitydikarlstad.se om du vill veta mer om vad du kan få hjälp med genom en undersökning, klicka på fliken Tjänster. Du är också välkommen att ringa oss på 054-21 50 21 eller komma förbi kontoret på en kaffe på Tynäsgatan 14, i Karlstad.

 

Källa: Christensen L.; Engdahl N.; Grääs C. & Haglund L. (2016 uppl. 4). Marknadsundersökning – en handbok. Studentlitteratur: Lund

Text: Emilia Kremska

Illustrationer: Sophia Lundquist

Du hittar boken här & här!

marknadsundersokning-en-handbok-1