bild8

Syftet med en undersökning är oftast att ta reda på hur en viss grupp av personer eller företag uppfattar en viss företeelse. Men det är oftast nästintill omöjligt att fråga alla inom målgruppen, därför måste du göra ett urval.

 

Från population till urvalsgrupp

Låt oss säga att du är intresserad av vad populationen ”svenska män, födda innan 1990, som läst teknisk inriktning på gymnasiet” tycker i en viss fråga. Populationen i fråga är väldigt stor vilket gör att insamlandet av informationen från alla skulle ta väldigt lång tid och kosta mycket pengar. Därför är det viktigt att göra ett urval ur den populationen för att kunna genomföra en undersökning.

urval

Steg 1 är därför att identifiera populationen som är relevant för din undersöknings syfte och specificera vilka som ska undersökas.

Steg 2 är att välja urvalsmetod, alltså den metod du väljer för att gå från population till urvalsgrupp.

 

Det finns två huvudgrupper av urvalsmetod; antingen gör du ett sannolikhetsurval eller ett icke-sannolikhetsurval.

 

Sannolikhetsurval

I en undersökning med ett sannolikhetsurval har varje individ inom populationen lika stor möjlighet att slumpmässigt bli utvald att delta i undersökningen. Det är viktigt att kunna garantera att valet av en individ inte utesluter en annan. Förutom detta måste populationen vara tillräckligt stor, alltså kvantifierbar, och tillgänglig för att resultatet ska bli intressant.

Inom sannolikhetsurval kan du välja mellan dessa olika urvalsmetoder:

Obundet slumpmässigt
urval (OSU)
 

är väldigt bra vid stora populationer där du vill få ut ett generaliserbart resultat. Viktigt att urvalet görs helt slumpmässigt!

 

Systematiskt urval

 

är också slumpmässigt men respondenter väljs med regelbundna intervall.

 

Stratifierat urval

 

 

 

delar populationen i olika grupper utefter vissa egenskaper, så kallade strata. Inom varje stratum genomförs ett OSU-urval, vilket gör att det som ska undersökas representeras proportionellt inom varje stratum.

 

Klusterurval

 

 

även här delas populationen i grupper, skillnaden från stratifierat urval är att det är naturliga grupper, till exempel branschkluster. Inom varje grupp undersöks alla enheter.

 

Flerstegsurval

 

är en kombination av olika urval, närmare bestämt klusterurval och OSU. I grupperna du valt görs ett OSU- urval för att få fram urvalsgruppen.

 

När du valt din urvalsmetod är steg 3 i ett sannolikhetsurval att välja urvalsstorlek; hur stort ska urvalet vara i relation till populationen? Första tanken kan vara att ”ju större urval desto säkrare stämmer det överens med populationen”.

urvalen

 

Men storleken på urvalet baseras också bland annat på dess säkerhetsnivå, där du vill vara säker på att urvalet faktiskt ingår i populationen och dess felmarginal som är ett mått på den osäkerhet i resultatet som uppstår när du inte frågar hela populationen.

 

Steg 4 i ett sannolikhetsurval är att undersöka om urvalet kan anses representativt för populationen. Du kan testa detta genom att jämföra populationen och urvalet utifrån vissa bestämda variabler, såsom kön, ålder, yrke osv. Ju närmare de ligger varandra i procentuell fördelning, desto mer representativt är urvalet för populationen.

 

Icke-sannolikhetsurval

Till skillnad från sannolikhetsurval är urvalet inte slumpmässigt och resultatet kan därmed inte generaliseras till den population man valt. Detta urval är snarare bra för kunskapsinsamling och förståelsesökande studier. Det kan gälla information, komplexa frågor eller uppfattningar man vill få reda på i undersökningen, passande för en så kallad kvalitativ undersökning.

 

Inom icke-sannolikhetsurval kan du välja mellan dessa olika urvalsmetoder:

Strategiskt urval

 

 

 

 

används vid kvalitativa undersökningar för att få djupare förståelse och kunskap, där undersökaren själv bestämmer urvalet. Du kan vilja göra ett heterogent urval där det är stor spridning mellan respondenterna, stora likheter och skillnader. Du kan också göra ett homogent urval där det inte finns stora inre skillnader inom urvalet.

 

Kvoturval

 

 

delar in urvalet i grupper utifrån egenskaper, som rent proportionellt stämmer överens med populationen. Dock saknas förteckning över hela populationen (som det finns i ett stratifierat urval).

 

Uppsökande urval

 

söker upp en i populationen och frågar dig sedan vidare. Ett så kallat snöbollsurval.

 

Självurval

 

är när respondenten själv är sökande till undersökningen, utifrån en annons eller liknande.

 

Bekvämlighetsurval

 

 

har endast med personer i undersökningen som kan vara med. Representativitet är alltså nästintill helt ute ur bilden i denna urvalsmetod.

 

”Påstana” urval

 

är där undersökaren söker upp ställen där personer/fenomen som ska undersökas finns. Undersökningen sker till alla som kommer förbi, utan att dela upp efter någon underkategori.

 

Viktigt att tänka på

Att göra ett urval innebär att resultatet aldrig kan vara helt representativt för populationen. Det är därför viktigt att alltid vara öppen med hur man gjort sitt urval och hela tiden ta hänsyn till eventuella problem, ramfel och bortfall.

För att minimera problem, ramfel och bortfall kan du tänka på att…

… använda så uppdaterade register som möjligt när urval ringas in och kontaktas. I gamla register finns det risk för över- och undertäckning (övertäckning är de som ingår i populationen men inte i urvalsramen. Undertäckning är de som ingår i urvalsramen men inte i populationen) vilket snedvrider urvalsramen och undersökningens resultat. Viktigt att minimera fel genom att välja rätt urval och urvalsram från början.

… anpassa insamlingsmetod efter urvalet, så att urvalsgruppen upplever en större benägenhet att svara.

 

… analysera bortfallet. Varför har de inte svarat? Vad säger det om resultatet? Hur hade deras svar påverkat resultatet?

 

Snabba tips!

  1. Tänk ut vilken population din undersökning vänder sig till.
  2. Välj det urval som passar din undersökning och population bäst. Det genererar förhoppningsvis att fler svarar på just din undersökning.
  3. Använd uppdaterade register när du söker efter urval för att minimera risken för fel och bortfall.

 

Vill du veta mer?

Du kan läsa mer ingående om urval och dessa olika urvalsmetoder, hur du räknar ut felmarginal och säkerhet samt hur urval hänger ihop med syfte, problem och metod i boken Marknadsundersökning – en handbok. Du kan också besöka attitydikarlstad.se om du vill veta mer om vad du kan få hjälp med genom en undersökning, klicka på fliken Tjänster. Du är också välkommen att ringa oss på 054-21 50 21 eller komma förbi kontoret på Tynäsgatan 14, i Karlstad.

 

Källa: Christensen L.; Engdahl N.; Grääs C. & Haglund L. (2016 uppl. 4). Marknadsundersökning – en handbok. Studentlitteratur: Lund

Text: Anna Staake

Illustrationer: Sophia Lundquist