Vi förstärker vårt team!

Vi förstärker vårt team!

Under våren och hösten har Attityd stärkts upp med två nya kompetenser och två nya härliga kollegor; Elin Edlund och Mikaela Jakobsson.

Elin är utbildad hälsopedagog och har hittills i sitt yrkesliv arbetat med många olika frågor. Närmast kommer hon från Gymnastikförbundets centrala kansli i Stockholm där hon främst arbetade med landslagsverksamheten. Dessförinnan har hon arbetat på Unionen och har tidigare haft olika uppdrag inom friskvårdsbranschen som bland annat säljare, hälsorådgivare, PT och centerchef.

”Jag har alltid vågat testa roller och arbetsplatser som inte alltid hört exakt till min utbildning och därmed vidgat mina vyer och breddat min kunskap och erfarenhet. Jag gillar mötet med nya människor som får mig att se på saker från andra perspektiv och att få ta del av andras historia och erfarenheter.”

Mikaela är nyexaminerad samhällsanalytiker men känner Attityd väl då hon under hösten 2018 valde att förlägga sin praktiktermin hos oss. Tidigare har hon arbetat inom hästbranschen samt café- och restaurangbranschen, där hon med ett fokus på ekologiska och närproducerade varor arbetade hos bland annat Grön Ko i Säffle.

”Jag är en väldigt driven person som alltid har olika typer mål i sikte, både jobbrelaterat men också inom ridsporten som är min största passion i livet. Tidigare arbetade jag i ett stall i Skåne där jag utbildade hästar under en period, men efter att ha provat den typen av bransch ville jag någonting mer. Då bestämde jag mig för att börja studera och för nästan exakt ett år sedan kom jag in som praktikant här på Attityd!”

Ett brett uppdrag

Både Elin och Mikaela kommer arbeta med projektledare och driva olika typer av uppdrag. På frågan om vad de ser fram emot i sin projektledarroll säger Elin:

”Att vi jobbar så brett. Inom så många olika branscher och ur så olika perspektiv. Vi gör alltifrån medarbetarundersökningar och NKI-mätningar till större forskningsprojekt. Vi är också externa utvärderare för spännande projekt/program stora privata bolag driver men också statliga, kommunala och landsting-upphandlade projekt. Man får lära sig så mycket och får stor förståelse hur företagandet, näringslivssektorn och forskningen flätas samman.”

Mikaela instämmer, och säger:

”Det är ett väldigt varierande arbete där man får insikt i väldigt många olika områden. Jag lär mig någonting nytt varje dag! Men det är inte bara arbetet som är det bästa med Attityd utan jag tycker att vi också är ett väldigt härligt gäng.   Jag ser verkligen fram emot mitt arbete här!”

 

Tre snabba med Elin!

 

Vad är det bästa med Karlstad?

Nära till vatten och skog. Lite enklare i småstaden att hinna med både ”måsten” och mer njutfulla stunder i vardagen när man lever småbarnslivet. Att träffa familj mer i vardagen.

Favoritmat?

Det mesta inom veggo – färgglatt, näringsrikt och mycket smak! Bästa efterrätten någonsin – min mans chokladfondant med vaniljglass och färska bär. Och så några kilo lakrits på det.

Hur tror du att andra skulle beskriva dig med tre ord?

Energifylld, positiv och prestigelös.

 

Tre snabba med Mikaela!

Vad är det bästa med Värmland?

Det bästa med Värmland är helt klart närheten till vattnet och att det finns vacker, härlig natur runt varje hörn!

Vad gillar du att göra?

Jag älskar att tillbringa tid i stallet men om det är någonting annat jag gör om kvällarna så är det att titta på någon bra kriminalserie!

Hur tror du att andra skulle beskriva dig med tre ord?

Snäll, målmedveten och engagerad

 

Här ser du hela Attityd-teamet.

Attityd byter lokaler. Hjälp oss med en hållbar flytt!

Attityd byter lokaler. Hjälp oss med en hållbar flytt!

Efter 20 år i Inre hamn flyttar Attityd in till stan. I januari går flyttlasset till nya fräscha lokaler på Västra Torggatan. Vi vill göra flytten så hållbar som det bara går. Har du några tips till oss på hur vi kan göra en hållbar flytt? Vad ska vi tänka på? Vad är ditt bästa tips?

Vi har redan idag en hel del möbler som vi tar med oss, men vi saknar lite inredning och en del möbler. För att göra det så hållbart det bara går letar vi begagnat, återbrukat och renoverat. Redan nu har vi hittat begagnade köksstolar som en student restaurerat. Men vi behöver också:

  • Köksbord för 8–10 personer
  • Porslin
  • En schysst kaffebryggare
  • En funktionell återvinningsmöbel för sopsortering
  • Konferensbord och stolar
  • TV
  • Dammsugare
  • Städsaker

Har du tips? Kontakta oss medarbetare här.

Observation som metod – ”Den enda rättvisa och riktiga metoden menar vissa, en kanonbra kombo tillsammans med annan metod, menar andra”

Observation som metod – ”Den enda rättvisa och riktiga metoden menar vissa, en kanonbra kombo tillsammans med annan metod, menar andra”

Attityds projektledare, följeforskare och grundare Carin Grääs har fått svara på frågor kring hur hon ser på observation som metod. 

Hur har du arbetat med observationer som metod i dina projekt? 

Jag har främst arbetat med observationer i följeforskningsprojekt och då främst för att belysa jämställdhetsfrågor och synliggöra ett beteende, mönster eller reaktion. Det kan till exempel vara i större möten att man ser en person som driver mötet framåt, hur fördelning är mellan män och kvinnor i ett mötesrum, vilka som tar initiativ, vilka som blir lyssnade på och så vidare. Både utifrån kön men också utifrån roll. Det finns otroligt mycket man kan observera. 

Vilka fördelar ser du med den metoden? 

Det är en metod som kompletterar intervjuer och enkäter på ett bra sätt. Metoden blir mer användbar i de fall där man inte behöver eller vill vara beroende av att respondenten ska komma ihåg eller ge ett politiskt korrekt svar. I vissa frågeställningar vill vi alla omedvetet framställa oss själv på ett bättre sätt och då är observation som metod bra. Det blir ärligt. 

Vilka utmaningar har du stött på? 

Det kan vara en utmaning att frångå strukturen som man gärna vill hålla sig till.  Samtidigt vill man vara flexibel och öppen i det fall det dyker upp något man inte tänkt på innan. En annan utmaning kan vara, i de fall man är fler personer som observerar, att ha en dialog mellan sig. Det är så lätt hänt att man tolkar på olika sätt. I de fall vi gjort mer systematiska observationer har vi därför gjort en testobservation innan så att observatörerna kan prata ihop sig och få samma bild av det man ska observera.  

Finns det några nackdelar med observation som metod?  

Integritetsfrågan, helt klart. Att meddela på vilket sätt de observerade blir ”granskade”. Det kan vara svårt att få till utan att det röjer metodens validitet. 

En annan nackdel med metoden är att man inte får svar på frågan ”varför”, vilket man ofta vill. Att en person gör en viss sak, eller visar ett visst beteende kan observerats, men man får ingen förståelse eller förklaring till varför en person eller grupp beter sig på ett visst sätt. Då är det bra att komplettera med efterföljande intervjuer.   

Är observation en metod som tilltalar dig? I så fall på vilket sätt? 

Ja, jag tycker det är jätteintressant. Människan vill ju omedvetet framställa sig på bästa sätt och visa på att man gör rätt och riktigt. Därför är observation som metod ett bra komplement och bra diskussionsunderlag. Ofta är kombinationen av att observera och intervjua efter observationen det allra bästa för resultatet och analysen.  

Har du några tips att delge inför en observationsstudie för att få ut det mesta möjliga av observationen? Vad är bra att tänka på eller förbereda sig på? 

Att både tänka igenom strukturen och systematiken men att också hela tiden vara öppen för att det dyker upp oväntade saker, för det gör det. Kommunikation mellan observatörer sinsemellan är också viktig. Men även kommunikationen med uppdragsgivaren. Att hålla en tydlig dialog med denne och stämma av de justeringar man gör allt eftersom. 

Samhällsanalytiker – en viktig kompetens för Attityd

Samhällsanalytiker – en viktig kompetens för Attityd

Attityd har under de senaste fyra åren tagit emot praktikanter från samhällsanalytikerprogrammet. Det är en viktig kompetens för oss på Attityd. Denna höst har vi äran att få ha Frida hos oss under 20 veckor! Men vad gör egentligen en samhällsanalytiker?

Jo, som samhällsanalytiker ser man människan genom nya glasögon. En samhällsanalytiker ser människan både som individ men också som en del i ett större sammanhang. Vi påverkas hela tiden av yttre faktorer så som sociala medier, relationer eller trender. Det intressanta i arbetet för en samhällsanalytiker är alltså att förstå relationerna mellan dessa faktorer för att kunna skapa förändring.

Vi frågade Nina Engdahl, VD och projektledare, hur Attityd ser på värdet av en samhällsanalytiker?

Det är en bred utbildning som täcker in både människa och organisation och de studerande får en förförståelse för individen, organisationen och samhället. Vi tycker att en samhällsanalytiker kan se på individnivå men också utifrån ett helikopterperspektiv. De har bra verktyg och metoder med sig, både kvalitativa och kvantitativa som vi har nytta av här hos oss på Attityd. Vi upplever också att Samhällsanalytikerna har med sig nya och färska tankar inom forskningen som kan berika oss med nya metoder och tankesätt. Förutom allt detta så är utbildningen innehållsmässigt allmänbildande.

Varför samverkar Attityd med universitetet och tar in praktikanter? 

Vi upplever att det finns ett glapp mellan utbildning och arbetsliv. Vi vill ge studenter möjlighet att komma ut i arbetslivet och minska på det här glappet. Kanske kan det vara så att praktikanten tar sina första steg på arbetsmarknaden? Både praktik eller uppsatsarbete är värdefulla möjligheter, både för studenten men också för att berika oss som företag.

Säg hej till Frida

Säg hej till Frida

Vi säger varmt välkommen till Frida! Under 20 veckor kommer Frida, som läser sitt tredje år på Samhällsanalytikerprogrammet med inriktning på organisering vid Karlstad universitet, följa med oss och jobba i våra olika projekt vi har rullande under hösten. Så himla roligt tycker vi!

Tre snabba med Frida

Som samhällsanalytiker, vilka frågor ligger dig varmast om hjärtat?

Tycker alltid att det är svårt att välja vilken fråga som jag brinner mest för, men det som länkar samman mina intressen är människor. Jag tycker det är otroligt spännande med människor, allt från beteendemönster till organisering på samhällsnivå.

Vad är det bästa med Karlstad?

Det bästa är helt klart närheten till allt. Nära till vatten, nära till skogen och nära till staden.

Hur tror du att andra skulle beskriva dig med tre ord?

Nyfiken, positiv och omtänksam

Attityd gör MSB:s årliga enkätundersökning Opinioner

Attityd gör MSB:s årliga enkätundersökning Opinioner

För andra året i rad har Attityd genomfört MSB:s årliga enkätundersökning Opinioner. Undersökningen handlar om allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar.

Resultatet visar bland annat att 81% av de tillfrågade är positiva till att delta i totalförsvaret utifrån sin förmåga och sina färdigheter. Vidare framkommer att 71% är oroade över den organiserade internationella brottsligheten.

Vill du läsa mer så finns rapporten i sin helhet och en sammanfattning på MSB:s hemsida: www.msb.se/sv/Om-MSB/Nyheter-och-press/Nyheter/Nyheter-fran-MSB/Svenskarna-positiva-till-att-bidra-till-totalforsvaret/

Svenskarnas digitala status

Svenskarnas digitala status

Nu i oktober släpptes Sveriges största individundersökning om internetanvändning – Svenskarna och internet 2018. Undersökningen innehåller siffror och insikter för den som vill förstå hur internet påverkar oss som människor och samhället i stort. Undersökningen ger också näringslivet en grund till hur man kan digitalisera och hur man kan utveckla och använda digitala produkter och tjänster.

Idag pratar man inte längre om ett digitalt utanförskap, utan snarare om ofta- och sällananvändare. I planeringen av morgondagens samhälle bör man ta hänsyn till att 1,1 miljoner svenskar aldrig eller mer sällan än varje dag använder sig av internet. Det är främst äldre och är oftare personer som bor på landsbygden, har lägre utbildning, lägre inkomst och är kvinna som mer sällan använder internet. Ointresse, att det upplevs som krångligt, att tekniken är för dyr och att man inte har någon dator är vanliga anledningar till varför dessa personer (cirka 400 000 svenskar) använder internet mer sällan.

9 miljoner på internet varje dag

Men enligt IIS är trenden dock tydlig. Att 1,1 miljoner sällan eller aldrig befinner sig på nätet betyder samtidigt att resterande cirka 9 miljoner svenskar befinner sig på Internet – varje dag. Till och med vart fjärde spädbarn använder internet. 94 % av Sveriges befolkning använder internet, vilket är en ökning med 9 procentenheter sedan 2010.

Internet genomsyrar de flesta sfärer som människan befinner sig i; jobbet, hemmet och skolan. Att tillgången till smarta telefoner också har ökat (idag har 9 av 10 en smartmobil) innebär också att man har med sig internet oavsett vart man är. Det visar sig bland annat i ökad användning av sociala medier. Alla sociala medieplattformar ökar, även om man ser att Instagram och Snapchat ökar snabbare än Facebook. Facebook är dock fortfarande största plattformen. Över hälften av alla svenskar, i alla åldrar, använder Facebook, men det finns skillnader kopplat till ålder – användandet ökar bland äldre och minskar bland yngre.

Attityds digitala status

Attityd kom i kontakt med internet tidigt och växte samtidigt som internet kom in i de svenska hemmen under 90-talet. Internet har varit en viktig förutsättning för vår verksamhet och vi var tidiga med att använda digitala verktyg för datainsamling inom marknadsundersökningsbranschen. Det första verktyget innebar att Carin fick använda sina kunskaper från kurserna i ADB från Högskolan i Karlstad, då det handlade om att programmera delar av de webbaserade enkäterna. Nu genomsyrar internet och olika digitala verktyg verksamheten – som gör det enkelt att hämta in information, arbeta tillsammans och sprida information till våra kunder och andra intressenter. Vi vet att det finns ännu mer att använda för oss och för att skapa värde för våra kunder. Att anamma nya digitala tekniker är en förutsättning för vår verksamhet. De som idag arbetar på Attityd har olika förhållningssätt till internet och är uppväxta under internets olika utvecklingsstadier. En riktigt bra strategi är att lära av de yngre, som är födda med Internet.

Vi tog tempen för att se hur digital Attitydaren faktiskt är, hur ser det ut för dig?

När började du använda internet?

Jag vet inte när jag började använda Internet. Men när jag började arbeta i den här branschen, vilket var år 2000 på ett undersökningsföretag som hette Svensk Statistik, så genomfördes intervjuer med respondenter som valdes slumpmässigt från den gula telefonkatalogen i pappersformat. Det känns länge sedan!

Använder du internet på jobbet?

Jag använder internet dagligen i mitt arbete, i allt jag gör skulle jag säga. Internet är källa till sekundärmaterial och vi använder en rad olika webbaserade verktyg för att samla in data till våra undersökningar, utredningar och kartläggningar. Samtidigt strävar vi efter att bli än mer digitala i vårt arbete, genom att dokumentera workshops och liknande aktiviteter via digitala tjänster på nätet. Visst behövs papper och penna ibland för att sätta igång kreativa processen men mycket dokumentation går lika bra via exempelvis Google onlinetjänster, där flera personer samtidigt kan arbeta i samma dokument. Sådana lösningar i toppen när vi håller workshops på distans! Då spar vi tid som kan läggas på med kvalificerade uppgifter.

Vilka sociala medier använder du?

Personligen har jag valt att begränsa mig till en handfull sociala plattformar, såsom Instagram, Facebook, Snapchat och LinkedIn, och vill inte utöka det. Det blir så mycket att hålla koll på. Men jag märker att jag har olika syften för varje plattform och använder inte alla i lika stor utsträckning. Instagram och Snapchat är mer för familj och vänner, medan Facebook och LinkedIn är mer formellt där jag söker information. Det är nog lite så vi tänker med Attityds aktivitet på sociala medier också. Vi har valt ut Facebook och LinkedIn, och riktar sedan innehållet beroende på plattformen. Sen har vi hemsidan där vi kan skriva lite mer innehåll och längre texter än vad andra plattformar tillåter, rent formatmässigt.

Vad betyder internet för dig?

Internet har i princip alltid funnits i mitt liv även om det skett en enorm utveckling sedan de första gångerna jag använde det, idag är jag konstant uppkopplad utan att egentligen reflektera över det. Dagligen är jag inne i olika appar, söker information på Google, lyssnar på musik och nästan all information jag får från Karlstads universitet är genom hemsidan. Internet underlättar vardagen otroligt mycket och i ärlighetens namn kan jag nog inte tänka mig hur det skulle vara utan det.

Minns du när du var utan internet senast?

Senast som jag var utan internet var en förmiddag i höstas på jobbet då vårt nätverk låg nere. En inser snabbt hur mycket av de saker som vi gör på jobbet ligger på nätet och vad lite en kan göra när en inte har tillgång till nätet. Minns att jag försökte komma på saker som jag kan göra som t.ex vissa ekonomiska delar men insåg snabbt att även det ligger på nätet. Så lite frustrerad och sittandes en stund men när väl vi fick igång nätet igen så var skrivbordet städat, blommorna vattnade och pappersåtervinningen tömd. Även sånt ska göras!

Vilka digitala tjänster använder du på jobbet?

I princip allt vi gör, gör vi just med hjälp av digitala tjänster. Senaste tillskottet är att vi har blivit än mer digitala i vår bokföring där vi istället för pappersfakturor underlättar för våra leverantörer att skicka pdf- eller e-fakturor till oss. För de leverantörer som fortfarande vill skicka pappersfakturor till oss, så skannas de fakturorna in i vårt system och blir enkelt att matcha med rätt uppdrag. I övrigt har vi sedan 2014 arbetat i Microsoft Office 365 som gör det möjligt att komma åt varandras material och arbeta samtidigt i samma dokument. Vi brukar jobba ganska tätt i projekten, så det är viktigt för oss att alla har åtkomst till rätt dokument och material. Det underlättar även att kunna dela dokument med kunder och samarbetspartners, så att alla har tillgång till senaste versionen av dokument och varandras kommentarer.

Snabbspola tillit i styrgruppen

Snabbspola tillit i styrgruppen

Vi har haft förmånen att vara följeforskare i en rad olika projekt under ett antal år och glädjande nog kan vi konstatera att styrgruppen har fått en mer framträdande roll de senaste åren. Det tror vi på Attityd har en stor betydelse för framgångsrika projekt! Läs om vad en styrgrupp är och gör samt vikten av att snabbspola tillit.

Vad är en styrgrupp?

Grundläggande kan man säga att Styrgruppen ansvarar för att projektet har de bästa förutsättningarna för att lyckas och genomföras på ett tillfredsställande sätt. Detta innebär att Styrgruppen inte bara ska ses som goda stöttepelare till projektledare och projektgrupp utan aktivt delta och arbeta för ett lyckat projekt. Många jämför ett projekts styrgrupp med ett företags styrelse. Likt en styrelse är styrgruppen inte passiv utan aktiv och fattar långsiktigt viktiga beslut för projektet, men lägger sig inte i det operativa – det ska lämnas åt projektgruppen.

Vad gör en styrgrupp?

Styrgruppen är en viktig del i styrningen av ett projekt och ska ses som ett stöd till projektledaren och bör syfta till att säkerställa att projektets aktiviteter leder mot målen till fastställd budget. Styrgruppen bör även vara finansiärens primära källa för att hålla sig underrättad om projektets framdrift och vid behov agera för att nå de uppsatta målen. Vanliga ansvarsområden för en styrgrupp är att:​

  • Följa upp projektets resultat​
  • Agera ambassadörer för projektet​ och förankra projektet hos olika intressenter​
  • Arbeta för projektets bästa (inte för sin egen avdelning/verksamhet) ​
  • Underlätta för projektet – eliminerar hinder​
  • Stötta projektledaren och beställaren​
  • Göra beställaren/finansiären uppmärksam på eventuella bristfälliga beslutsunderlag​
  • Omvärldsbevaka i organisationen för andra projekt eller satsningar vilka kan ha beröringspunkter till projektet.

Att snabbspola tillit

Men hur skapar man förutsättningar för en styrgrupp till att kunna och vilja leva upp till förväntningarna, och att de ska bli en viktig part i projektet – att projektet möjliggör en transparent och inkluderande organisation där samtliga inblandade parter upplevs, och de facto, är en del av projektet. Det som Carin Grääs, delägare i Attityd i Karlstad, menar är det mest grundläggande för fungerande styrning är att det är högt i tak och att ta tid till att lära känna varandra – både inom styrgruppen och mellan styrgrupp och projektgrupp. På något sätt måste man finna vägar till att snabbspola tilliten.

”Det är viktigt att man lägger tid på att lära känna varandra i styrgruppen, för det tar tid innan man lär känna varandra. Man måste bygga för att skapa tillit i gruppen, för att få det öppna och transparenta klimatet. Alla ska känna sig fria att kunna prata om de problem och utmaningar som finns för att därigenom skapa förutsättningar för att kunna fatta beslut. Man ska inte låtsas att det är bättre än vad det är. Man måste ha frihet att kunna säga ”Det här går inte alls som vi har tänkt oss” så att det finns möjlighet att styra om och ta hjälp. Projektledaren ska inte behöva känna att de ska lösa allting själva, det ska finnas ett klimat, ett tillåtande klimat att ta upp problem och misslyckanden, så att man har ett lärande i projektet.”

Det informella måste få ta plats

På ett sätt är det viktigaste tipset att hitta vägar till att snabbspola tilliten mellan individerna som är i projektet. Att träffas rent jobbmässigt är bra, men fikarasterna däremellan tillför otroligt mycket. Att ha möten lunch-till-lunch där man planerar in tid till andra aktiviteter, utanför arbetsuppgifterna tillför mer än man tror till om samarbetet och projektet blir lyckat eller inte. När man förstår vikten av det informella kommer positiva spill-off-effekter där man har mycket att vinna – det informella måste få ta plats. Carin Grääs på Attityd i Karlstad, som har lång erfarenhet i det värmländska projektlandskapet ser en positiv förändring där många fler projekt använder sig av alla parters kompetenser, även den som finns i styrgruppen.

”Det är det jag tycker att de gör så bra i t.ex. STIVI [Steg för innovation i värmländsk industri] som Stål&Verkstad driver, de har några dagar om året som de kallar styrelsedagar, då de åker på studiebesök till olika kommuner och träffar deras tjänstemän och politiska företrädare. Tillsammans åker de ut och besöker ett eller två lokala företag. På så vis får styrelsen direktkontakt med målgruppen och det blir också ett sätt att sätta politiskt fokus på branschen, i detta fall tillverkande industri. Klustret får insikt i vilka frågor som är viktiga för företagen och samtidigt så lyfts det företaget upp för kommuntjänstemän och politiker. I STIVI är styrgruppen också klustrets styrelse, men det är inte helt ovanligt att styrelsen utgör styrgrupp för ett projekt. Om inte annat kan andra styrgrupper dra lärdom av det arbetssättet.”

Affärsutveckling i Värmland – det bubblar av aktivitet

Affärsutveckling i Värmland – det bubblar av aktivitet

”Sätt dig bekvämt, fokusera på andningen, Vi lämnar den fina dagen här på hotell Drott i Karlstad. Vi befinner oss högt upp i huset och det gör det lätt att lyfta ovanför byggnaden. Du rör dig framåt i tiden, vi lämnar 2018 bakom oss, 2019, 2020, 2021. Vi tar oss sakta ner till marken igen.”

Jag har under hösten haft förmånen att möta en rad olika företag i det avslutande, och uppföljande steget av Handelskammaren Värmlands projekt Affärskraft. Syftet med det uppföljande steget är att ge företagen en möjlighet att knyta an inledande företagsanalys och valda utbildningar till var företaget befinner sig idag. Vad jag ser är att det bubblar av aktivitet i de värmländska företagen!

Jag slås av vilken kraft och energi det finns i de värmländska företagen. Men jag slås också av företagens ”nu-fokus”. Att då få tid till att lyfta blicken och fundera på vart man ska med sin verksamhet, vilka utmaningar som väntar längs vägen och vilka möjligheter som finns upplever jag har varit värdefullt och inspirerande för företagen. Jag slås även av att vi tack vare våra framåtsyftande möten har tänt en gnista till att vilja göra mer. En vilja till att lyfta blicken och tänka långa tankar. En vilja till att sätta mål och planera för hur målen ska nås. En vilja att se sin roll i företaget, både med sina starka och de mindre starka sidor.

Nyfikenheten över att tänka framåt och viljan att ta in andras perspektiv har väckts till liv i företagen. Jag blir glad över att många tack vare Affärskraft har hittat det stödsystem som finns i Värmland. Flera företag har kontaktat Almi och tagit del av deras tjänster för företagsutveckling. Några har ställt frågor om styrelse och överväger att ta in extern kompetens i sina verksamheter.

Affärsutveckling på företagsnivå

Jag har även haft förmånen att delta i projektet Tillväxtmotor som en av fyra ledamöter. I Tillväxtmotor har vi fokuserat på ett enda företag under en längre tid. (Visste du att Tillväxtmotor vann European Enterprise Promotion Awards 2017, för bästa projekt i Europa för tillväxt i små och medelstora företag?) I våra projektutvärderingsuppdrag har vi en längre tid fått signaler om att företagen har ont om tid och att det är svårt att upprätthålla daglig verksamhet tillsammans med kontinuerlig företagsutveckling. Företagen har svårt att prioritera mellan alla de aktiviteter som stödsystemet erbjuder. Därför är Tillväxtmotor ett så bra exempel på där man sätter företagaren i centrum och skräddarsyr aktiviteter utifrån företagarens unika situation. Jag tror att vi kommer se mer utav det framgent. Förhoppningen är att företagen ska sluta springa och stället för att skjuta cykeln framför sig stanna upp och hoppa upp på den.

”Företagarnas fokusering på den dagliga verksamheten och deras ”brist på tid” ställer krav på framtida aktiviteter. Vi ser ett behov av individanpassade tjänster, med fokus på den individuella företagaren och dennes behov framför generella föreläsningar och breda aktiviteter.”

LUPP: Viktigt beslutsunderlag för arbete mot unga

LUPP: Viktigt beslutsunderlag för arbete mot unga

I dag drunknar vi i statistik, databaser och rådata. För ökad användning och för att informationen ska bli ett beslutsunderlag krävs bearbetning och paketering. Ett arbete som kräver nära samarbete med uppdragsgivaren. Läs om vårt arbete med LUPP, MUCF:s enkät som riktar sig till unga, för Karlstads kommun.

Men vad är LUPP?  

Ja, LUPP står för Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken och är en undersökning som genomförs nationellt med MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor) som samordnare. Alla Sveriges kommuner har möjlighet att delta och sett över åren har 250 av 290 kommuner någon gång genomfört LUPP.

Det som LUPP ger är en databas full med information om hur ungdomar har det i aktuell kommun. Och för att det ska bli ett viktigt och användbart beslutsunderlag för en kommun är steg 1 att bearbeta informationen utifrån de behov och förutsättningar som finns lokalt.

LUPP i Karlstad

Vi på Attityd har i fyra omgångar fått i uppdrag av Karlstads kommun att sammanställa deras LUPP-resultat. Jättekul tycker vi! Det är ett stort uppdrag, med många frågeområden och med en minst sagt intressant målgrupp. I 2017 års LUPP i Karlstad har 1 466 ungdomar, på fjorton olika skolor, deltagit och svarat på frågor om sin fritid, skola, framtidsdrömmar, trygghet, arbete, hälsa och politik. Att så pass många ungdomar har svarat på enkäten gör att vi kan dra slutsatser utifrån resultatet som blir representativt för alla ungdomar i Karlstad. Karlstad har valt att sammanställa LUPP-resultat på totalnivå och nedbrutet på undersökningsår, kön och årskurs. Det lade grunden till en fördjupad analys inom alla sju områden där vi la in Karlstads resultat i en nationell kontext. Utifrån resultat och analys gjordes en sektorsövergripande workshop eftersom arbete mot unga oftast inte ligger inom ett förvaltningsområde utan sträcker sig över fler, vilket behöver belysas och diskuteras på ett brett plan.

Att skräddarsy efter behov

Upplägget för arbete med LUPP ser olika ut från kommun till kommun, och det går att skräddarsy precis utifrån varje kommuns behov. Vi på Attityd samarbetar nu med flera kommuner i Dalarna som har valt Ungt inflytande som fokusområde vilket kommer användas i analysen. Det som alla kommuner har gemensamt är att beslut som rör unga kräver kunskap om unga, vilket LUPP:en och ett planerat beredningsarbete kan ge.

 

Vill man ta del av hela resultatet kommer det att finnas tillgängligt på Karlstad kommuns hemsida, där man också kan ta del av tidigare LUPP-rapporter: LUPP Karlstad