Säg hej till Frida

Säg hej till Frida

Vi säger varmt välkommen till Frida! Under 20 veckor kommer Frida, som läser sitt tredje år på Samhällsanalytikerprogrammet med inriktning på organisering vid Karlstad universitet, följa med oss och jobba i våra olika projekt vi har rullande under hösten. Så himla roligt tycker vi!

Tre snabba med Frida

Som samhällsanalytiker, vilka frågor ligger dig varmast om hjärtat?

Tycker alltid att det är svårt att välja vilken fråga som jag brinner mest för, men det som länkar samman mina intressen är människor. Jag tycker det är otroligt spännande med människor, allt från beteendemönster till organisering på samhällsnivå.

Vad är det bästa med Karlstad?

Det bästa är helt klart närheten till allt. Nära till vatten, nära till skogen och nära till staden.

Hur tror du att andra skulle beskriva dig med tre ord?

Nyfiken, positiv och omtänksam

Attityd gör MSB:s årliga enkätundersökning Opinioner

Attityd gör MSB:s årliga enkätundersökning Opinioner

För andra året i rad har Attityd genomfört MSB:s årliga enkätundersökning Opinioner. Undersökningen handlar om allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar.

Resultatet visar bland annat att 81% av de tillfrågade är positiva till att delta i totalförsvaret utifrån sin förmåga och sina färdigheter. Vidare framkommer att 71% är oroade över den organiserade internationella brottsligheten.

Vill du läsa mer så finns rapporten i sin helhet och en sammanfattning på MSB:s hemsida: www.msb.se/sv/Om-MSB/Nyheter-och-press/Nyheter/Nyheter-fran-MSB/Svenskarna-positiva-till-att-bidra-till-totalforsvaret/

Svenskarnas digitala status

Svenskarnas digitala status

Nu i oktober släpptes Sveriges största individundersökning om internetanvändning – Svenskarna och internet 2018. Undersökningen innehåller siffror och insikter för den som vill förstå hur internet påverkar oss som människor och samhället i stort. Undersökningen ger också näringslivet en grund till hur man kan digitalisera och hur man kan utveckla och använda digitala produkter och tjänster.

Idag pratar man inte längre om ett digitalt utanförskap, utan snarare om ofta- och sällananvändare. I planeringen av morgondagens samhälle bör man ta hänsyn till att 1,1 miljoner svenskar aldrig eller mer sällan än varje dag använder sig av internet. Det är främst äldre och är oftare personer som bor på landsbygden, har lägre utbildning, lägre inkomst och är kvinna som mer sällan använder internet. Ointresse, att det upplevs som krångligt, att tekniken är för dyr och att man inte har någon dator är vanliga anledningar till varför dessa personer (cirka 400 000 svenskar) använder internet mer sällan.

9 miljoner på internet varje dag

Men enligt IIS är trenden dock tydlig. Att 1,1 miljoner sällan eller aldrig befinner sig på nätet betyder samtidigt att resterande cirka 9 miljoner svenskar befinner sig på Internet – varje dag. Till och med vart fjärde spädbarn använder internet. 94 % av Sveriges befolkning använder internet, vilket är en ökning med 9 procentenheter sedan 2010.

Internet genomsyrar de flesta sfärer som människan befinner sig i; jobbet, hemmet och skolan. Att tillgången till smarta telefoner också har ökat (idag har 9 av 10 en smartmobil) innebär också att man har med sig internet oavsett vart man är. Det visar sig bland annat i ökad användning av sociala medier. Alla sociala medieplattformar ökar, även om man ser att Instagram och Snapchat ökar snabbare än Facebook. Facebook är dock fortfarande största plattformen. Över hälften av alla svenskar, i alla åldrar, använder Facebook, men det finns skillnader kopplat till ålder – användandet ökar bland äldre och minskar bland yngre.

Attityds digitala status

Attityd kom i kontakt med internet tidigt och växte samtidigt som internet kom in i de svenska hemmen under 90-talet. Internet har varit en viktig förutsättning för vår verksamhet och vi var tidiga med att använda digitala verktyg för datainsamling inom marknadsundersökningsbranschen. Det första verktyget innebar att Carin fick använda sina kunskaper från kurserna i ADB från Högskolan i Karlstad, då det handlade om att programmera delar av de webbaserade enkäterna. Nu genomsyrar internet och olika digitala verktyg verksamheten – som gör det enkelt att hämta in information, arbeta tillsammans och sprida information till våra kunder och andra intressenter. Vi vet att det finns ännu mer att använda för oss och för att skapa värde för våra kunder. Att anamma nya digitala tekniker är en förutsättning för vår verksamhet. De som idag arbetar på Attityd har olika förhållningssätt till internet och är uppväxta under internets olika utvecklingsstadier. En riktigt bra strategi är att lära av de yngre, som är födda med Internet.

Vi tog tempen för att se hur digital Attitydaren faktiskt är, hur ser det ut för dig?

När började du använda internet?

Jag vet inte när jag började använda Internet. Men när jag började arbeta i den här branschen, vilket var år 2000 på ett undersökningsföretag som hette Svensk Statistik, så genomfördes intervjuer med respondenter som valdes slumpmässigt från den gula telefonkatalogen i pappersformat. Det känns länge sedan!

Använder du internet på jobbet?

Jag använder internet dagligen i mitt arbete, i allt jag gör skulle jag säga. Internet är källa till sekundärmaterial och vi använder en rad olika webbaserade verktyg för att samla in data till våra undersökningar, utredningar och kartläggningar. Samtidigt strävar vi efter att bli än mer digitala i vårt arbete, genom att dokumentera workshops och liknande aktiviteter via digitala tjänster på nätet. Visst behövs papper och penna ibland för att sätta igång kreativa processen men mycket dokumentation går lika bra via exempelvis Google onlinetjänster, där flera personer samtidigt kan arbeta i samma dokument. Sådana lösningar i toppen när vi håller workshops på distans! Då spar vi tid som kan läggas på med kvalificerade uppgifter.

Vilka sociala medier använder du?

Personligen har jag valt att begränsa mig till en handfull sociala plattformar, såsom Instagram, Facebook, Snapchat och LinkedIn, och vill inte utöka det. Det blir så mycket att hålla koll på. Men jag märker att jag har olika syften för varje plattform och använder inte alla i lika stor utsträckning. Instagram och Snapchat är mer för familj och vänner, medan Facebook och LinkedIn är mer formellt där jag söker information. Det är nog lite så vi tänker med Attityds aktivitet på sociala medier också. Vi har valt ut Facebook och LinkedIn, och riktar sedan innehållet beroende på plattformen. Sen har vi hemsidan där vi kan skriva lite mer innehåll och längre texter än vad andra plattformar tillåter, rent formatmässigt.

Vad betyder internet för dig?

Internet har i princip alltid funnits i mitt liv även om det skett en enorm utveckling sedan de första gångerna jag använde det, idag är jag konstant uppkopplad utan att egentligen reflektera över det. Dagligen är jag inne i olika appar, söker information på Google, lyssnar på musik och nästan all information jag får från Karlstads universitet är genom hemsidan. Internet underlättar vardagen otroligt mycket och i ärlighetens namn kan jag nog inte tänka mig hur det skulle vara utan det.

Minns du när du var utan internet senast?

Senast som jag var utan internet var en förmiddag i höstas på jobbet då vårt nätverk låg nere. En inser snabbt hur mycket av de saker som vi gör på jobbet ligger på nätet och vad lite en kan göra när en inte har tillgång till nätet. Minns att jag försökte komma på saker som jag kan göra som t.ex vissa ekonomiska delar men insåg snabbt att även det ligger på nätet. Så lite frustrerad och sittandes en stund men när väl vi fick igång nätet igen så var skrivbordet städat, blommorna vattnade och pappersåtervinningen tömd. Även sånt ska göras!

Vilka digitala tjänster använder du på jobbet?

I princip allt vi gör, gör vi just med hjälp av digitala tjänster. Senaste tillskottet är att vi har blivit än mer digitala i vår bokföring där vi istället för pappersfakturor underlättar för våra leverantörer att skicka pdf- eller e-fakturor till oss. För de leverantörer som fortfarande vill skicka pappersfakturor till oss, så skannas de fakturorna in i vårt system och blir enkelt att matcha med rätt uppdrag. I övrigt har vi sedan 2014 arbetat i Microsoft Office 365 som gör det möjligt att komma åt varandras material och arbeta samtidigt i samma dokument. Vi brukar jobba ganska tätt i projekten, så det är viktigt för oss att alla har åtkomst till rätt dokument och material. Det underlättar även att kunna dela dokument med kunder och samarbetspartners, så att alla har tillgång till senaste versionen av dokument och varandras kommentarer.

Snabbspola tillit i styrgruppen

Snabbspola tillit i styrgruppen

Vi har haft förmånen att vara följeforskare i en rad olika projekt under ett antal år och glädjande nog kan vi konstatera att styrgruppen har fått en mer framträdande roll de senaste åren. Det tror vi på Attityd har en stor betydelse för framgångsrika projekt! Läs om vad en styrgrupp är och gör samt vikten av att snabbspola tillit.

Vad är en styrgrupp?

Grundläggande kan man säga att Styrgruppen ansvarar för att projektet har de bästa förutsättningarna för att lyckas och genomföras på ett tillfredsställande sätt. Detta innebär att Styrgruppen inte bara ska ses som goda stöttepelare till projektledare och projektgrupp utan aktivt delta och arbeta för ett lyckat projekt. Många jämför ett projekts styrgrupp med ett företags styrelse. Likt en styrelse är styrgruppen inte passiv utan aktiv och fattar långsiktigt viktiga beslut för projektet, men lägger sig inte i det operativa – det ska lämnas åt projektgruppen.

Vad gör en styrgrupp?

Styrgruppen är en viktig del i styrningen av ett projekt och ska ses som ett stöd till projektledaren och bör syfta till att säkerställa att projektets aktiviteter leder mot målen till fastställd budget. Styrgruppen bör även vara finansiärens primära källa för att hålla sig underrättad om projektets framdrift och vid behov agera för att nå de uppsatta målen. Vanliga ansvarsområden för en styrgrupp är att:​

  • Följa upp projektets resultat​
  • Agera ambassadörer för projektet​ och förankra projektet hos olika intressenter​
  • Arbeta för projektets bästa (inte för sin egen avdelning/verksamhet) ​
  • Underlätta för projektet – eliminerar hinder​
  • Stötta projektledaren och beställaren​
  • Göra beställaren/finansiären uppmärksam på eventuella bristfälliga beslutsunderlag​
  • Omvärldsbevaka i organisationen för andra projekt eller satsningar vilka kan ha beröringspunkter till projektet.

Att snabbspola tillit

Men hur skapar man förutsättningar för en styrgrupp till att kunna och vilja leva upp till förväntningarna, och att de ska bli en viktig part i projektet – att projektet möjliggör en transparent och inkluderande organisation där samtliga inblandade parter upplevs, och de facto, är en del av projektet. Det som Carin Grääs, delägare i Attityd i Karlstad, menar är det mest grundläggande för fungerande styrning är att det är högt i tak och att ta tid till att lära känna varandra – både inom styrgruppen och mellan styrgrupp och projektgrupp. På något sätt måste man finna vägar till att snabbspola tilliten.

”Det är viktigt att man lägger tid på att lära känna varandra i styrgruppen, för det tar tid innan man lär känna varandra. Man måste bygga för att skapa tillit i gruppen, för att få det öppna och transparenta klimatet. Alla ska känna sig fria att kunna prata om de problem och utmaningar som finns för att därigenom skapa förutsättningar för att kunna fatta beslut. Man ska inte låtsas att det är bättre än vad det är. Man måste ha frihet att kunna säga ”Det här går inte alls som vi har tänkt oss” så att det finns möjlighet att styra om och ta hjälp. Projektledaren ska inte behöva känna att de ska lösa allting själva, det ska finnas ett klimat, ett tillåtande klimat att ta upp problem och misslyckanden, så att man har ett lärande i projektet.”

Det informella måste få ta plats

På ett sätt är det viktigaste tipset att hitta vägar till att snabbspola tilliten mellan individerna som är i projektet. Att träffas rent jobbmässigt är bra, men fikarasterna däremellan tillför otroligt mycket. Att ha möten lunch-till-lunch där man planerar in tid till andra aktiviteter, utanför arbetsuppgifterna tillför mer än man tror till om samarbetet och projektet blir lyckat eller inte. När man förstår vikten av det informella kommer positiva spill-off-effekter där man har mycket att vinna – det informella måste få ta plats. Carin Grääs på Attityd i Karlstad, som har lång erfarenhet i det värmländska projektlandskapet ser en positiv förändring där många fler projekt använder sig av alla parters kompetenser, även den som finns i styrgruppen.

”Det är det jag tycker att de gör så bra i t.ex. STIVI [Steg för innovation i värmländsk industri] som Stål&Verkstad driver, de har några dagar om året som de kallar styrelsedagar, då de åker på studiebesök till olika kommuner och träffar deras tjänstemän och politiska företrädare. Tillsammans åker de ut och besöker ett eller två lokala företag. På så vis får styrelsen direktkontakt med målgruppen och det blir också ett sätt att sätta politiskt fokus på branschen, i detta fall tillverkande industri. Klustret får insikt i vilka frågor som är viktiga för företagen och samtidigt så lyfts det företaget upp för kommuntjänstemän och politiker. I STIVI är styrgruppen också klustrets styrelse, men det är inte helt ovanligt att styrelsen utgör styrgrupp för ett projekt. Om inte annat kan andra styrgrupper dra lärdom av det arbetssättet.”

Affärsutveckling i Värmland – det bubblar av aktivitet

Affärsutveckling i Värmland – det bubblar av aktivitet

”Sätt dig bekvämt, fokusera på andningen, Vi lämnar den fina dagen här på hotell Drott i Karlstad. Vi befinner oss högt upp i huset och det gör det lätt att lyfta ovanför byggnaden. Du rör dig framåt i tiden, vi lämnar 2018 bakom oss, 2019, 2020, 2021. Vi tar oss sakta ner till marken igen.”

Jag har under hösten haft förmånen att möta en rad olika företag i det avslutande, och uppföljande steget av Handelskammaren Värmlands projekt Affärskraft. Syftet med det uppföljande steget är att ge företagen en möjlighet att knyta an inledande företagsanalys och valda utbildningar till var företaget befinner sig idag. Vad jag ser är att det bubblar av aktivitet i de värmländska företagen!

Jag slås av vilken kraft och energi det finns i de värmländska företagen. Men jag slås också av företagens ”nu-fokus”. Att då få tid till att lyfta blicken och fundera på vart man ska med sin verksamhet, vilka utmaningar som väntar längs vägen och vilka möjligheter som finns upplever jag har varit värdefullt och inspirerande för företagen. Jag slås även av att vi tack vare våra framåtsyftande möten har tänt en gnista till att vilja göra mer. En vilja till att lyfta blicken och tänka långa tankar. En vilja till att sätta mål och planera för hur målen ska nås. En vilja att se sin roll i företaget, både med sina starka och de mindre starka sidor.

Nyfikenheten över att tänka framåt och viljan att ta in andras perspektiv har väckts till liv i företagen. Jag blir glad över att många tack vare Affärskraft har hittat det stödsystem som finns i Värmland. Flera företag har kontaktat Almi och tagit del av deras tjänster för företagsutveckling. Några har ställt frågor om styrelse och överväger att ta in extern kompetens i sina verksamheter.

Affärsutveckling på företagsnivå

Jag har även haft förmånen att delta i projektet Tillväxtmotor som en av fyra ledamöter. I Tillväxtmotor har vi fokuserat på ett enda företag under en längre tid. (Visste du att Tillväxtmotor vann European Enterprise Promotion Awards 2017, för bästa projekt i Europa för tillväxt i små och medelstora företag?) I våra projektutvärderingsuppdrag har vi en längre tid fått signaler om att företagen har ont om tid och att det är svårt att upprätthålla daglig verksamhet tillsammans med kontinuerlig företagsutveckling. Företagen har svårt att prioritera mellan alla de aktiviteter som stödsystemet erbjuder. Därför är Tillväxtmotor ett så bra exempel på där man sätter företagaren i centrum och skräddarsyr aktiviteter utifrån företagarens unika situation. Jag tror att vi kommer se mer utav det framgent. Förhoppningen är att företagen ska sluta springa och stället för att skjuta cykeln framför sig stanna upp och hoppa upp på den.

”Företagarnas fokusering på den dagliga verksamheten och deras ”brist på tid” ställer krav på framtida aktiviteter. Vi ser ett behov av individanpassade tjänster, med fokus på den individuella företagaren och dennes behov framför generella föreläsningar och breda aktiviteter.”

LUPP: Viktigt beslutsunderlag för arbete mot unga

LUPP: Viktigt beslutsunderlag för arbete mot unga

I dag drunknar vi i statistik, databaser och rådata. För ökad användning och för att informationen ska bli ett beslutsunderlag krävs bearbetning och paketering. Ett arbete som kräver nära samarbete med uppdragsgivaren. Läs om vårt arbete med LUPP, MUCF:s enkät som riktar sig till unga, för Karlstads kommun.

Men vad är LUPP?  

Ja, LUPP står för Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken och är en undersökning som genomförs nationellt med MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor) som samordnare. Alla Sveriges kommuner har möjlighet att delta och sett över åren har 250 av 290 kommuner någon gång genomfört LUPP.

Det som LUPP ger är en databas full med information om hur ungdomar har det i aktuell kommun. Och för att det ska bli ett viktigt och användbart beslutsunderlag för en kommun är steg 1 att bearbeta informationen utifrån de behov och förutsättningar som finns lokalt.

LUPP i Karlstad

Vi på Attityd har i fyra omgångar fått i uppdrag av Karlstads kommun att sammanställa deras LUPP-resultat. Jättekul tycker vi! Det är ett stort uppdrag, med många frågeområden och med en minst sagt intressant målgrupp. I 2017 års LUPP i Karlstad har 1 466 ungdomar, på fjorton olika skolor, deltagit och svarat på frågor om sin fritid, skola, framtidsdrömmar, trygghet, arbete, hälsa och politik. Att så pass många ungdomar har svarat på enkäten gör att vi kan dra slutsatser utifrån resultatet som blir representativt för alla ungdomar i Karlstad. Karlstad har valt att sammanställa LUPP-resultat på totalnivå och nedbrutet på undersökningsår, kön och årskurs. Det lade grunden till en fördjupad analys inom alla sju områden där vi la in Karlstads resultat i en nationell kontext. Utifrån resultat och analys gjordes en sektorsövergripande workshop eftersom arbete mot unga oftast inte ligger inom ett förvaltningsområde utan sträcker sig över fler, vilket behöver belysas och diskuteras på ett brett plan.

Att skräddarsy efter behov

Upplägget för arbete med LUPP ser olika ut från kommun till kommun, och det går att skräddarsy precis utifrån varje kommuns behov. Vi på Attityd samarbetar nu med flera kommuner i Dalarna som har valt Ungt inflytande som fokusområde vilket kommer användas i analysen. Det som alla kommuner har gemensamt är att beslut som rör unga kräver kunskap om unga, vilket LUPP:en och ett planerat beredningsarbete kan ge.

 

Vill man ta del av hela resultatet kommer det att finnas tillgängligt på Karlstad kommuns hemsida, där man också kan ta del av tidigare LUPP-rapporter: LUPP Karlstad 

Att resa hållbart, i ett växande värmland

Att resa hållbart, i ett växande värmland

Igår var vi på Attityd för tredje året i rad på konferensen om Hållbart resande i ett växande Värmland, denna gång med ett fokus på kommunikation och beteendeförändring. Hur ska vi kommunicera hållbart resande och få människor att vilja ändra sig?

Självledarskap och inställning

På plats var Anna Bellman som höll i en inspirerande föreläsning om ledarskap och självledarskap i förändring. Hon har arbetat som journalist inom radio och tv, och var under flera år marknads- och kommunikationschef på Capgemini. Anna pratade om hur vi ska kommunicera och hur vår inställning är en viktig del i hur vårt budskap blir. De ord vi tar med oss är #Inställning #Tydligt budskap och #Dig själv. Och på tal om #inställning, den som kanske berörde oss allra mest – Heidi Andersson, armbryterskan från Ensamheten. Hennes inställning blir en otroligt viktig ingrediens till hennes budskap – vilket miljöengagemang! Heidi och hennes man Björn Ferry har som mål att bli helt fossilfria 2025.

”Alla kan inte göra allt men alla kan göra något, du kan börja med dig själv.”

Heidi Andersson, Hållbart resande i ett växande Värmland

Avstämning i delprojekten

Under dagen fick vi också ta del av intressanta resultat från projektet Hållbart resande i Värmland som nu är inne på sitt sista år. Labeat Bijak, projektledare för delprojektet samhällsplanering berättade för oss om hur man kan integrera mobilitetsfrågorna i den kommunala planprocessen, när vi bygger nytt måste vi räkna in cykel!

Malin Hedlund, projektledare för hållbara handelsresor delade med sig om flera lärdomar och tjänsteidéer. En ide vi fastnade för var att tänk om vi kunde ha en lastcykel, köra in i affären och ha en cykelkarta var vi ska ta oss för bästa packning, packa våra varor direkt i påsar för att sedan köra ut och hem? En enkel och smidig idé tycker vi!

Delprojektet hållbara arbetsresor, med projektledare Eva-Lena Eriksson berättade tillsammans med projektassistent Johanna Hedqvist bland annat om hur projektet fungerat, resultat från deras innovationsarbete och om de olika kampanjerna som skett ute på arbetsplatserna. För oss var denna punkt i dagens fullspäckade schema spännande då vi på Attityd är delaktiga i genomförandetav projektets resvaneundersökningarna. I skrivande stund arbetar med eftermätningarna för att kunna jämföra hur det såg ut innan och hur det ser ut idag.

 

Efter denna dag är vi fulltankade med ny energi och inspirerade att kunna kommunicera ut till människor i vår närhet hur viktigt det faktiskt är att resa hållbart!

Välkommen Mikaela

Välkommen Mikaela

Vi välkomnar Mikaela till oss på Attityd, som under 20 veckor kommer praktisera hos oss. Mikaela läser sitt tredje år på Samhällsanalytikerprogrammet med inriktning på organisering, vid Karlstad universitet.

Under sin praktik kommer Mikaela få följa med och jobba i våra olika projekt vi har rullande under hösten, och även ha hand om en del interna utvecklingsprojekt hos oss.

 

Tre snabba!

Vad ser du fram emot, med din praktiktid?

Jag ser framförallt fram emot att få lära mig nya spännande saker, men också att få följa med på så mycket som möjligt. Det ska bli intressant att få komma ut och se hur saker och ting faktiskt fungerar i praktiken, inte bara i teorin.

Vad är det bästa med Karlstad?

Det bästa med Karlstad är att det är en relativt stor stad men ändå nära till allt.

Hur tror du att andra skulle beskriva dig med tre ord?

Jag tror andra skulle beskriva mig som engagerad, målmedveten och enkel som person.

Effektiv utveckling med Attityd

Effektiv utveckling med Attityd

Idéverkstad är metoden då vi vill att du är med och tänker högt! Denna nya och samskapande metod är har som syfte att få input från användare för att identifiera problem inom ett specifikt område. Tidigare undersökningsmetoder såsom enkäter och intervjuer fungerar inte för den här typen av frågeställningar.

Vad är idéverkstad?

En idéverkstad är ett koncept som Attityd använder då vi önskar få fram såväl utmaningar som innovativa lösningar på redan identifierade utmaningar. Idéverkstad är ett tidsbegränsat forum där särskilt utvalda företrädare från branschen rekryteras och träffas vid tre tillfällen för att med tillgängliga data som utgångspunkt, ta fram och konkretisera potentiella innovativa lösningar på utmaningar som finns kopplat till aktuell frågeställning.

Vem eller vilka är rätt personer att delta i en idéverkstad?

Du vet att du vill utveckla dig och din verksamhet, men du vet inte vad eller hur. Tänk dig att du har behov av att få in idéer inom ett specifikt område för att kunna utveckla din verksamhet. Du behöver få andras input, inte bara idéer från dig och dina kollegor. Frågan är vem eller vilka som är bäst lämpade att identifiera problem, generera idéer och utveckla dessa idéer till ett färdigt koncept. Vår erfarenhet är att få till en mix av deltagare där några har en koppling till branschen eller frågeställningen, t ex arbetar i branschen. Några är bärare av ett problem, t ex i rollen som kund eller brukare. Några är riktigt kreativa och visionära. Då får vi en härlig mix till vår Idéverkstad! En lagom stor grupp består av 5–7 personer.

Tredelad metod:

Idéverkstad består av tre workshops. Varje workshop är cirka 3 h lång och har ett givet tema:

  • Probleminventering
  • Idégenerering
  • Konceptualisering

Metoden administreras och faciliteras av oss på Attityd. Valet av plats för respektive workshop väljs med omsorg. Platsen kan förstärka processen t ex genom att symbolisera en utveckling över tid eller bidra med attribut som stödjer respektive workshop.

Utöver de tre stegen tillkommer ett presentationstillfälle där de framtagna idéerna presenteras för andra intressenter. För att delta i idéverkstad förbinder sig deltagaren att närvara vid samtliga tre tillfällen.

Målet med idéverkstad

Målet med Idéverkstad är att i slutändan presentera ett antal idéer som antingen är:

  1. Realistiska att genomföras omgående
  2. Realistiska att genomföras inom en snar framtid
  3. Visionära

Idéerna konceptualiseras för att någon ska kunna ta vid och göra verklighet av idén!

Attityd tipsar! 6 steg för hållbara möten

Attityd tipsar! 6 steg för hållbara möten

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!

Som tjänsteföretag kanske möjligheterna att påverka utsläpp och bidra till en bättre miljö ter sig knappa! Vad kan vi göra på kontoret som vi inte redan gör? Vi printar ju redan dubbelsidigt, tänker till på vad som ska skrivas ut, källsorterar och cyklar i möjligaste mån. Mycket tack vare vår miljöcertifiering Svensk miljöbas kan vi konstatera att det visst går att göra små förbättringar varje år. Sedan 2012 när vi miljöcertifierade oss har vi årligen kunnat identifiera små saker som bidrar till en bättre värld. Att vi också har hållbarhet som ett av våra viktiga värdeord på Attityd gör ju naturligtvis inte saken sämre! Vi arbetar gärna med kunder och projekt med hållbarhet i fokus och vi vill också dela med oss av vad vi gör – kanske kan det inspirera en och annan av er att ta efter/knycka/ärligt sno – eller ännu hellre ge oss ditt bästa miljötips för oss som tjänsteföretag? Maila carin@attitydikarlstad.se eller cykla hit och ta en fika!

  1. Föreslå resfria möten, både bra ur miljösynpunkt och tid! Tiden är dyrbar!
  2. Planera möten så att det funkar med cykel, kollektivtrafik eller apostlahästarna!
  3. Fixa en kontorscykel som är tillgänglig för alla att låna. Fixa en extra regnjacka, hjälm och cykellampor så undanröjer du ytterligare hinder!
  4. Skaffa Respass så att alla kan ta bussen eller tåget i stället för bil till mer långväga möten. Att ta bussen till Karlstads universitet och Innovation Park tar 11 minuter från centrum, plus 5 minuters promenad för oss i Inre hamn. Det är snabbare än bilen om du räknar in att gå till bilen, köra, parkera och betala parkering.
  5. För statistik på hur ni reser och utmana varandra! Vem cyklar mest? Vem har flest tågresor? Bussresor?
  6. Minska antalet parkeringar på arbetsplatsen. Gör det lite svårare att välja bilen.