Vid dagens seminarium av branschorganisationen Sveriges Marknadsundersökare, SÖK  presenterades två undersökningar genomförda i ålderssegmentet 55 +.

Om vi hårdrar så är den gängse bilden att seniorerna är:

• Fattiga och sparsamma
• Trötta och sjuka
• Statiska
• Lojala
• Sentimentala och konservativa

Undersökningarna som presenterades visar på en helt annan senior:

• Förmögna
• Viss sjukdomsbild finns
• Flexibla
• Lojala  – om de gillar varumärket
• Det var inte bättre förr

Av Sveriges befolkning är 1/3 idag över 55 år, och gruppen väntas öka. Gruppen står för 2/3 av tillgångarna och de spenderar också mer än snittet.

Gemensamt för en majoritet av seniorerna är att de är ointresserade av vad andra tycker om dem, de är intelligenta konsumenter och väljer varumärken som kan tillgodose behoven. ”De väljer inte att gå in på Gant för att det är trevligt utan för att de hittar det som de söker.”

Budskapet från undersökarna är att börja att värdesätta ”The vintage people”, lär känna olikheterna och kommunicera med målgruppen. Bruset är lågt och det är en köpstark målgrupp!

Attityd visar män som blåa och kvinnor som rosa

Idag hittade jag ett diagram där SCB hade använt sig av en lite mer otraditionell färgkodning, rött för männen och gult för kvinnorna. Vilket först gjorde mig upprörd, men sen kom jag att tänka på en händelse för ett par dagar sedan…

SCB visar män som röda och kvinnor som gula (se rapport här)

Vid fikabordet satt vi och diskuterade könsroller och hur miljön stärker det manliga och kvinnliga hos små barn. En kontorskollega berättar om en treårig pojke som hade stoppat henne från att leka med en blå plastbil med kommentaren:

-”Nej du kan inte ha den blåa bilen du är ju flicka.”

Den treåriga pojkens kommentar hade väckt diskussion bland de vuxna kring vart han hade fått kopplingen mellan kön och färger ifrån. För pojkens föräldrar är väldigt medvetna om att inte dela in saker efter manligt och kvinnligt. Och personalen på dagis jobbar ju säkerligen medvetet med likabehandling av pojkar och flickor så dom kunde det ju absolut inte komma ifrån. Kunde det möjligtvis vara de äldre barnen på dagis? Som i sin tur hade fått det från de ännu äldre barnen… Som i sin tur har läst en av Attityds rapporter och sett i ett diagram att pojkar är blåa och flickor är röda.

Skämt åsido, vi drar alla vårt strå till den blå/rosa stacken. Vi kommer fortsätta göra det, ett tag till, men vem vet vad som händer i framtiden.

Traditionella mätmetoder
Med traditionella undersökningsmetoder menas framförallt olika typer av självskattning som vanligtvis används vid marknadsanalyser såsom verbal självskattning eller visuell självskattning. Kritiken till dessa metoder är att själva mätförfarandet kräver en kognitiv process i hjärnan och risken är då att det som fångas i skattningen inte är själva grundkänslan utan en intellektualiserad version av den. Detta anses endast utgöra ett problem om det man vill mäta är själva grundkänslan och inte den medvetna känslan. En annan kritik är att det kan bli missvisande på grund av respondentens oförmåga eller ovilja att sätta ord på sina känslor och visa dem. Verbal självskattning är den mest använda metoden, och kanske den enda metoden, för att mäta framtidsorienterade känslor.

Mindre traditionella mätmetoder
Mätningar av kroppsliga reaktioner som kommer från det autonoma nervsystemet är inget nytt i sig. Däremot att man kopplar ihop det för att mäta hur människor påverkas känslomässigt i förhållande till marknadsföring. Andra mindre traditionella metoder som används mer och mer är Eye-tracking och olika typer av hjärnavbildningar, framförallt fMRI. fMRI som mäter blodflödet i hjärnan har visat till exempel att förväntan styr upplevelsen av smak. En förväntan av att man ska få smaka på något som man gillar ökar påslaget på belöningssystemet i hjärnan redan innan hjärnan fått uppleva smaken.  Hjärnavbildning kan dock inte ersätta traditionella marknadsundersökningar utan fungerar som ett komplement till dessa.

Utvecklingsbehov
Detta är ett område som det forskas mycket kring idag. Det är dock svårt att mäta konsumenters emotioner. Nya metoder för att mäta emotioner bör utforskas för nya möjligheter och traditionella metoder behövs för att sätta det undersökta i ett sammanhang. Om du vill fördjupa dig i ämnet kan du göra det här.

”I den lilla sluttade tallskogen mellan de nya husen på Lillängsberget och gamla Restaurang Näckrosen finns planer på att placera ett sexvåningshus för människor över 70 år. Det skulle kosta 64 miljoner kronor. Det kommunala bostadsbolaget har på kommunpolitikernas uppdrag övervägt förslaget men styrelsen tvekar.”

Det föreslagna trygghetsboendet har sex våningar i sutteräng med en stor gemensamhetslokal med kök i bottenplan. Planen är 40 hyreslägenheter – tvåor och treor. De flesta får utsikt över Lillängshamnen. Klara Arkitektbyrå

Läs artikeln i sin helhet här.

Intressekartläggningen som underlag för trygghetsboende

Tidigare i höst genomförde Attityd en intressekartläggning på uppdrag av Hammaröbostäder för att kartlägga intresset för ett trygghetsboende i Hammarö kommun och då närmare bestämt i Lillängshamnen.

Frågorna vi ville besvara genom undersökningen var främst:

- Är intresset för ett trygghetsboende tillräckligt stort för att bygget ska påbörjas?

- Har invånarna ekonomi nog att bo i de tänkta lägenheterna?

Resultatet i undersökningen låg sedan till grund för beslut om bygge skulle ske eller inte. Utifrån andelen i undersökningen som sagt sig vara intresserade av boendet gjordes en skattning på hur många av samtliga kommuninvånare i aktuell ålder som kunde tänkas vara intresserade av boendet.

Det visade sig att intresset var tillräckligt stort för att fylla det eventuella boendet och att de potentiella hyresgästerna har de ekonomiska förutsättningarna som krävs för att klara hyresavgifterna.

Samarbetet med Gôtt å leda fortsätter mellan Attityd i Karlstad, Time2Change, Grant Thornton, SPP och Proffice. Nu lanserar vi 2.0 och temat för året är Generation Y. Generation Y är generationen som är på väg ut i arbetslivet, födda 1980 – 2000. De beskrivs ofta som besvärliga, uppkäftiga, jagfokuserade, otåliga, ifrågasättande men också som lösningsfokuserade och med stor trygghet i att använda tekniken… Men vilka är de egentligen? Å hur har de blivit som de är? Vad behöver du som ledare veta om Generation Y för att möta framtiden? Hur får du ut mesta möjliga av dessa medarbetare?

Vi bjuder på fem spännande  frukostseminarier på Hotell Drott i Karlstad. Vi startar 07.30 och avslutar 09.00.

En djupdykning i Generation Y, 12 oktober

Första föreläsningen hålls av Nina Engdahl på Attityd i Karlstad AB som ger en djupdykning i vad som kännetecknar Generation Y och vad det är som har gjort att de har blivit som de har blivit. Varför är det viktigt för oss att lära känna generation Y?

Locka, attrahera och rekrytera Generation Y, 9 november

Andra föreläsningen hålls av Thomas Bylund på Proffice som ger dig konkreta tips hur du kan attrahera och rekrytera nya medarbetare från Generation Y? Hur kan du dra nytta av deras framträdande egenskaper?

Generation Y vill se snabba resultat, 7 december

Tredje föreläsningen hålls av Eva Rååd på Grant Thornton som presenterar hur Grant Thornton praktiskt arbetar med ledarskap och varumärkesbyggande för att attrahera den nya generationen, både som anställda och som kunder. Generation Y törstar efter snabb feedback, vilket ställer nya krav på ekonomisk rapportering. Eva visar hur detta kan gå till.

Pensioner till individualister som vill ha allt genast! 18 januari

Fjärde föreläsningen hålls av Gunnar Stjernström från SPP. Han ger dig svar på hur du övertygar en individualist om nyttan av kollektiva försäkringar och hur man säljer in pensionssparande till en 25-åring som vill ha allt genast .

Balansgången mellan stöd och krav, 15 februari

Andreas Kullberg från Time2change avslutar Gôtt å leda med att belysa hur du kan leda dem som alltid vill ha kickar, men också hur du kan hjälpa Generation Y att förstå sitt eget ansvar för sitt arbete och sin egen utveckling. Det coachande ledarskapet är viktigare än någonsin!

Anmälan och mer info genom Nina Engdahl, nina@attitydikarlstad.se (Klicka här för inbjudan i pdf)

Projektet är en framgång så till vida att kontakter och relationer i Norge och Sverige har etablerats och fördjupats och de har sett vilka skillnader och likheter som finns mellan de båda länderna. Kunskaper har höjts och omfattande dokumentation finns nu tillgängligt om byggnader, kulturmiljöer och attityder på Finnskogen. Men hur går det praktiska arbetet vidare med att utveckla Finnskogen?

På seminariet är alla överens om att detta inte är slutet utan början på ett viktigt arbete för att få en levande Finnskog där det är attraktivt att bo och verka. I slutrapporten framgår att det är Värmlands museum och Hedmarks fylkeskommune som kommer förankra projektets resultat. Vidare skriver de att nu finns en båt som är färdig att sjösättas, men den stora utmaningen ligger i att hitta den kapten som tillsammans med sin besättning ska styra båten och få reella förändringar till stånd. En svårighet som vi såg i den marknadsanalys vi gjorde var just komplexiteten när det gäller utveckling som berör flera olika områden, som inom kultur, natur och turism/entreprenörskap.

Vem tar nu det praktiska ansvaret för att verkligen tillsätta denna kapten och ger henne eller honom de resurser som krävs för att det ska finnas möjligheter att lyckas?

Vill du läsa mer om vår marknadsanalys, klicka här!

Eftersom vi alla påverkas av den internationaliserade värld vi lever i stöter vi på andra kulturer både privat och yrkesmässigt.

I somras klättrade jag med en tjej från Nya Zeeland och i klättersammanhang är det oerhört viktigt att man förstår varandra. Att säkringskommandon är tydliga och förstås på samma sätt av den som klättrar och den som säkrar. När jag säger ”ta hem” ska den som säkrar tighta repet, medan ”lägg av” betyder att säkraren ska koppla loss sig och inte behöver säkra den som klättrar längre. Vänder man på begreppen kan det sluta riktigt illa… Vi fick innan start säkerställa att vi var ense om vad begreppen heter på respektive språk innan vi började klättra.

Häromdagen följde jag med vår spanske (eller inte bara spanske utan katalanske) intervjuare Javier Diaz till Karlstad Airport för att se hur datainsamlingen flyter på i en undersökning där målgruppen är spanjorerna som flyger hem till Barcelona efter vistelse här i Karlstad och Värmland. Att se hur spanjorerna formligen flockas kring Javier för att få en ”hemifrån” att prata om sin semestervistelse, var en stark upplevelse. Vi, svenskar och spanjorer, har en hel radda olikheter som inte bara handlar om språket, utan våra kulturella skillnader gör sig gällande. Ibland är det att föredra att låta en från samma nationalitet göra datainsamlingen, ibland fungerar det med svenska intervjuare som behärskar språket och ibland fungerar det att köra på ett tredje språk. Typen av uppdrag och respondenter får avgöra. Oavsett lösning är det vårt ansvar att se till att undersökningen och frågorna förstås av mottagaren och att vi förstår deras svar. Här måste vi åter knyta an till de kulturella skillnaderna. Ett svar från en spanjor betyder något annat än om svaret kommer från en finländare eller en norrman!

Nu tar vi en paus. Vi ska ägna oss åt helt andra saker än att intervjua folk och fä, knappa in siffror i databaser och analysera spännande resultat.

Nu hägrar sovmorgon, sol och strand. Det kan nog även bli en del glass, grill och glas med vin. Helt säkert kommer vi alla fall att få vara med om upplevelser, upptäckter och underbart.

Pausen pågår från 18 juli till 8 augusti. Sen finns vi på plats igen på Löfbergskajen i Inre hamn i Karlstad.

Trevlig sommar önskar vi på Attityd!

Orten har hög inflyttning och det visar sig i undersökningen att man trivs
superbra känner sig trygga och har en mycket hög livskvalitet. De som
intervjuat människorna har förmedlat att det har varit mycket positivt att
ringa till ortborna och de har upplevt en öppenhet och en hög vilja av att
delta och delge information. Det har varit lätt att både få en hög
svarsfrekvens (70 procent) och kvalitet i undersökningen.

När jag berättar det här för min uppdragsgivare så ler hon lite lurigt. Jag
frågar varför hon ler.

- Ja, jo vi gav allt en bön här, när ni skulle påbörja arbetet, om att
ortsborna skulle öppna sina sinnen, vara givmilda och generösa.

I andra undersökningar använder vi bland annat Trisslotter för att öka
svarsfrekvenser…

Ponera att du är på pizzerian och beställer en traditionell vesuvio, en sån med skinka på.
Pizzabagaren säger att följande ingår:

• Deg (+tomat, ost och dom vanliga kryddorna)
• Skinka
• Sås

Vad skulle du tycka om din pizzeria var så schyssta att degen ingick vid pizzaköp… Det är väl något vi förutsätter att det ska finnas där?! Vi blir inte tacksamma för att vi får deg till pizzan. Däremot blir vi väldigt förvånade och missnöjda om vi får en pizza utan deg.   Degen är ett basbehov.

Skinkan däremot kan påverka oss både positivt eller negativt. Ju mer skinka desto gladare blir vi och får vi ingen skinka alls blir vi missnöjda. Skinkan är ett förväntat behov.

När vi kommer hem och upptäcker att vi fått med en burk med vitlökssås till pizzan blir vi glatt överraskade. Det var ju inget man hade förväntat sig när man beställde  en Vesuvio. Hade vi inte fått såsen hade vi inte tänkt på det och inte blivit besvikna. Men när vi fick den blev vi nöjda. Såsen är ett attraktivt element.

På samma sätt fungerar vi inför de flesta köpsituationer. Vissa saker förväntar vi oss bara att de ska finnas där, behovet är outtalat. Andra vill vi ha, medan ytterligare några kommer som positiva bonusar. Dock är många köpsituationer mer komplexa än fredagspizzan. Exempelvis dagens mobiltelefoner med oändligt många funktioner. För att klassificera de olika attributen som kan komma med en produkt eller tjänst kan man alltså använda sig av Kano-modellen.

Med hjälp av Kano-modellen klassas de olika attributen in i grupperna basbehov, förväntade behov samt attraktiva element. Därutöver kan det finnas attribut som inte påverkar oss på något sätt samt attribut som endast påverkar oss negativt (tänk råtta i pizzan).

För att kunna klassificera de olika attributen behöver man ställa ett antal frågor runt attributen.

1: Vad skulle du tycka om det ingick deg i pizzan?
2: Vad skulle du tycka om det INTE ingick deg i pizzan?
3: Hur viktigt är det för dig att det ingår deg i pizzan?

Frågorna besvaras på en femgradig skala från att man förväntar sig att attributet ska finnas med till att man blir missnöjd om attributet finns med.

Utifrån svaren på dessa frågor klassificeras attributen och därefter rangordnas de.

Vi på Attityd har tidigare använt Kano-modellen för att ta reda på hur Karlstadborna vill bo.  Om man får välja så vill man ha närhet till skog, sjö och staden.  Kano-modellen hjälper till att välja bland dessa attribut.