Observation som metod – ”Den enda rättvisa och riktiga metoden menar vissa, en kanonbra kombo tillsammans med annan metod, menar andra”

Observation som metod – ”Den enda rättvisa och riktiga metoden menar vissa, en kanonbra kombo tillsammans med annan metod, menar andra”

Attityds projektledare, följeforskare och grundare Carin Grääs har fått svara på frågor kring hur hon ser på observation som metod. 

Hur har du arbetat med observationer som metod i dina projekt? 

Jag har främst arbetat med observationer i följeforskningsprojekt och då främst för att belysa jämställdhetsfrågor och synliggöra ett beteende, mönster eller reaktion. Det kan till exempel vara i större möten att man ser en person som driver mötet framåt, hur fördelning är mellan män och kvinnor i ett mötesrum, vilka som tar initiativ, vilka som blir lyssnade på och så vidare. Både utifrån kön men också utifrån roll. Det finns otroligt mycket man kan observera. 

Vilka fördelar ser du med den metoden? 

Det är en metod som kompletterar intervjuer och enkäter på ett bra sätt. Metoden blir mer användbar i de fall där man inte behöver eller vill vara beroende av att respondenten ska komma ihåg eller ge ett politiskt korrekt svar. I vissa frågeställningar vill vi alla omedvetet framställa oss själv på ett bättre sätt och då är observation som metod bra. Det blir ärligt. 

Vilka utmaningar har du stött på? 

Det kan vara en utmaning att frångå strukturen som man gärna vill hålla sig till.  Samtidigt vill man vara flexibel och öppen i det fall det dyker upp något man inte tänkt på innan. En annan utmaning kan vara, i de fall man är fler personer som observerar, att ha en dialog mellan sig. Det är så lätt hänt att man tolkar på olika sätt. I de fall vi gjort mer systematiska observationer har vi därför gjort en testobservation innan så att observatörerna kan prata ihop sig och få samma bild av det man ska observera.  

Finns det några nackdelar med observation som metod?  

Integritetsfrågan, helt klart. Att meddela på vilket sätt de observerade blir ”granskade”. Det kan vara svårt att få till utan att det röjer metodens validitet. 

En annan nackdel med metoden är att man inte får svar på frågan ”varför”, vilket man ofta vill. Att en person gör en viss sak, eller visar ett visst beteende kan observerats, men man får ingen förståelse eller förklaring till varför en person eller grupp beter sig på ett visst sätt. Då är det bra att komplettera med efterföljande intervjuer.   

Är observation en metod som tilltalar dig? I så fall på vilket sätt? 

Ja, jag tycker det är jätteintressant. Människan vill ju omedvetet framställa sig på bästa sätt och visa på att man gör rätt och riktigt. Därför är observation som metod ett bra komplement och bra diskussionsunderlag. Ofta är kombinationen av att observera och intervjua efter observationen det allra bästa för resultatet och analysen.  

Har du några tips att delge inför en observationsstudie för att få ut det mesta möjliga av observationen? Vad är bra att tänka på eller förbereda sig på? 

Att både tänka igenom strukturen och systematiken men att också hela tiden vara öppen för att det dyker upp oväntade saker, för det gör det. Kommunikation mellan observatörer sinsemellan är också viktig. Men även kommunikationen med uppdragsgivaren. Att hålla en tydlig dialog med denne och stämma av de justeringar man gör allt eftersom. 

About the Author

Leave a Reply