Attityd byter lokaler. Hjälp oss med en hållbar flytt!

Attityd byter lokaler. Hjälp oss med en hållbar flytt!

Efter 20 år i Inre hamn flyttar Attityd in till stan. I januari går flyttlasset till nya fräscha lokaler på Västra Torggatan. Vi vill göra flytten så hållbar som det bara går. Har du några tips till oss på hur vi kan göra en hållbar flytt? Vad ska vi tänka på? Vad är ditt bästa tips?

Vi har redan idag en hel del möbler som vi tar med oss, men vi saknar lite inredning och en del möbler. För att göra det så hållbart det bara går letar vi begagnat, återbrukat och renoverat. Redan nu har vi hittat begagnade köksstolar som en student restaurerat. Men vi behöver också:

  • Köksbord för 8–10 personer
  • Porslin
  • En schysst kaffebryggare
  • En funktionell återvinningsmöbel för sopsortering
  • Konferensbord och stolar
  • TV
  • Dammsugare
  • Städsaker

Har du tips? Kontakta oss medarbetare här.

Observation som metod – ”Den enda rättvisa och riktiga metoden menar vissa, en kanonbra kombo tillsammans med annan metod, menar andra”

Observation som metod – ”Den enda rättvisa och riktiga metoden menar vissa, en kanonbra kombo tillsammans med annan metod, menar andra”

Attityds projektledare, följeforskare och grundare Carin Grääs har fått svara på frågor kring hur hon ser på observation som metod. 

Hur har du arbetat med observationer som metod i dina projekt? 

Jag har främst arbetat med observationer i följeforskningsprojekt och då främst för att belysa jämställdhetsfrågor och synliggöra ett beteende, mönster eller reaktion. Det kan till exempel vara i större möten att man ser en person som driver mötet framåt, hur fördelning är mellan män och kvinnor i ett mötesrum, vilka som tar initiativ, vilka som blir lyssnade på och så vidare. Både utifrån kön men också utifrån roll. Det finns otroligt mycket man kan observera. 

Vilka fördelar ser du med den metoden? 

Det är en metod som kompletterar intervjuer och enkäter på ett bra sätt. Metoden blir mer användbar i de fall där man inte behöver eller vill vara beroende av att respondenten ska komma ihåg eller ge ett politiskt korrekt svar. I vissa frågeställningar vill vi alla omedvetet framställa oss själv på ett bättre sätt och då är observation som metod bra. Det blir ärligt. 

Vilka utmaningar har du stött på? 

Det kan vara en utmaning att frångå strukturen som man gärna vill hålla sig till.  Samtidigt vill man vara flexibel och öppen i det fall det dyker upp något man inte tänkt på innan. En annan utmaning kan vara, i de fall man är fler personer som observerar, att ha en dialog mellan sig. Det är så lätt hänt att man tolkar på olika sätt. I de fall vi gjort mer systematiska observationer har vi därför gjort en testobservation innan så att observatörerna kan prata ihop sig och få samma bild av det man ska observera.  

Finns det några nackdelar med observation som metod?  

Integritetsfrågan, helt klart. Att meddela på vilket sätt de observerade blir ”granskade”. Det kan vara svårt att få till utan att det röjer metodens validitet. 

En annan nackdel med metoden är att man inte får svar på frågan ”varför”, vilket man ofta vill. Att en person gör en viss sak, eller visar ett visst beteende kan observerats, men man får ingen förståelse eller förklaring till varför en person eller grupp beter sig på ett visst sätt. Då är det bra att komplettera med efterföljande intervjuer.   

Är observation en metod som tilltalar dig? I så fall på vilket sätt? 

Ja, jag tycker det är jätteintressant. Människan vill ju omedvetet framställa sig på bästa sätt och visa på att man gör rätt och riktigt. Därför är observation som metod ett bra komplement och bra diskussionsunderlag. Ofta är kombinationen av att observera och intervjua efter observationen det allra bästa för resultatet och analysen.  

Har du några tips att delge inför en observationsstudie för att få ut det mesta möjliga av observationen? Vad är bra att tänka på eller förbereda sig på? 

Att både tänka igenom strukturen och systematiken men att också hela tiden vara öppen för att det dyker upp oväntade saker, för det gör det. Kommunikation mellan observatörer sinsemellan är också viktig. Men även kommunikationen med uppdragsgivaren. Att hålla en tydlig dialog med denne och stämma av de justeringar man gör allt eftersom. 

Svenskarnas digitala status

Svenskarnas digitala status

Nu i oktober släpptes Sveriges största individundersökning om internetanvändning – Svenskarna och internet 2018. Undersökningen innehåller siffror och insikter för den som vill förstå hur internet påverkar oss som människor och samhället i stort. Undersökningen ger också näringslivet en grund till hur man kan digitalisera och hur man kan utveckla och använda digitala produkter och tjänster.

Idag pratar man inte längre om ett digitalt utanförskap, utan snarare om ofta- och sällananvändare. I planeringen av morgondagens samhälle bör man ta hänsyn till att 1,1 miljoner svenskar aldrig eller mer sällan än varje dag använder sig av internet. Det är främst äldre och är oftare personer som bor på landsbygden, har lägre utbildning, lägre inkomst och är kvinna som mer sällan använder internet. Ointresse, att det upplevs som krångligt, att tekniken är för dyr och att man inte har någon dator är vanliga anledningar till varför dessa personer (cirka 400 000 svenskar) använder internet mer sällan.

9 miljoner på internet varje dag

Men enligt IIS är trenden dock tydlig. Att 1,1 miljoner sällan eller aldrig befinner sig på nätet betyder samtidigt att resterande cirka 9 miljoner svenskar befinner sig på Internet – varje dag. Till och med vart fjärde spädbarn använder internet. 94 % av Sveriges befolkning använder internet, vilket är en ökning med 9 procentenheter sedan 2010.

Internet genomsyrar de flesta sfärer som människan befinner sig i; jobbet, hemmet och skolan. Att tillgången till smarta telefoner också har ökat (idag har 9 av 10 en smartmobil) innebär också att man har med sig internet oavsett vart man är. Det visar sig bland annat i ökad användning av sociala medier. Alla sociala medieplattformar ökar, även om man ser att Instagram och Snapchat ökar snabbare än Facebook. Facebook är dock fortfarande största plattformen. Över hälften av alla svenskar, i alla åldrar, använder Facebook, men det finns skillnader kopplat till ålder – användandet ökar bland äldre och minskar bland yngre.

Attityds digitala status

Attityd kom i kontakt med internet tidigt och växte samtidigt som internet kom in i de svenska hemmen under 90-talet. Internet har varit en viktig förutsättning för vår verksamhet och vi var tidiga med att använda digitala verktyg för datainsamling inom marknadsundersökningsbranschen. Det första verktyget innebar att Carin fick använda sina kunskaper från kurserna i ADB från Högskolan i Karlstad, då det handlade om att programmera delar av de webbaserade enkäterna. Nu genomsyrar internet och olika digitala verktyg verksamheten – som gör det enkelt att hämta in information, arbeta tillsammans och sprida information till våra kunder och andra intressenter. Vi vet att det finns ännu mer att använda för oss och för att skapa värde för våra kunder. Att anamma nya digitala tekniker är en förutsättning för vår verksamhet. De som idag arbetar på Attityd har olika förhållningssätt till internet och är uppväxta under internets olika utvecklingsstadier. En riktigt bra strategi är att lära av de yngre, som är födda med Internet.

Vi tog tempen för att se hur digital Attitydaren faktiskt är, hur ser det ut för dig?

När började du använda internet?

Jag vet inte när jag började använda Internet. Men när jag började arbeta i den här branschen, vilket var år 2000 på ett undersökningsföretag som hette Svensk Statistik, så genomfördes intervjuer med respondenter som valdes slumpmässigt från den gula telefonkatalogen i pappersformat. Det känns länge sedan!

Använder du internet på jobbet?

Jag använder internet dagligen i mitt arbete, i allt jag gör skulle jag säga. Internet är källa till sekundärmaterial och vi använder en rad olika webbaserade verktyg för att samla in data till våra undersökningar, utredningar och kartläggningar. Samtidigt strävar vi efter att bli än mer digitala i vårt arbete, genom att dokumentera workshops och liknande aktiviteter via digitala tjänster på nätet. Visst behövs papper och penna ibland för att sätta igång kreativa processen men mycket dokumentation går lika bra via exempelvis Google onlinetjänster, där flera personer samtidigt kan arbeta i samma dokument. Sådana lösningar i toppen när vi håller workshops på distans! Då spar vi tid som kan läggas på med kvalificerade uppgifter.

Vilka sociala medier använder du?

Personligen har jag valt att begränsa mig till en handfull sociala plattformar, såsom Instagram, Facebook, Snapchat och LinkedIn, och vill inte utöka det. Det blir så mycket att hålla koll på. Men jag märker att jag har olika syften för varje plattform och använder inte alla i lika stor utsträckning. Instagram och Snapchat är mer för familj och vänner, medan Facebook och LinkedIn är mer formellt där jag söker information. Det är nog lite så vi tänker med Attityds aktivitet på sociala medier också. Vi har valt ut Facebook och LinkedIn, och riktar sedan innehållet beroende på plattformen. Sen har vi hemsidan där vi kan skriva lite mer innehåll och längre texter än vad andra plattformar tillåter, rent formatmässigt.

Vad betyder internet för dig?

Internet har i princip alltid funnits i mitt liv även om det skett en enorm utveckling sedan de första gångerna jag använde det, idag är jag konstant uppkopplad utan att egentligen reflektera över det. Dagligen är jag inne i olika appar, söker information på Google, lyssnar på musik och nästan all information jag får från Karlstads universitet är genom hemsidan. Internet underlättar vardagen otroligt mycket och i ärlighetens namn kan jag nog inte tänka mig hur det skulle vara utan det.

Minns du när du var utan internet senast?

Senast som jag var utan internet var en förmiddag i höstas på jobbet då vårt nätverk låg nere. En inser snabbt hur mycket av de saker som vi gör på jobbet ligger på nätet och vad lite en kan göra när en inte har tillgång till nätet. Minns att jag försökte komma på saker som jag kan göra som t.ex vissa ekonomiska delar men insåg snabbt att även det ligger på nätet. Så lite frustrerad och sittandes en stund men när väl vi fick igång nätet igen så var skrivbordet städat, blommorna vattnade och pappersåtervinningen tömd. Även sånt ska göras!

Vilka digitala tjänster använder du på jobbet?

I princip allt vi gör, gör vi just med hjälp av digitala tjänster. Senaste tillskottet är att vi har blivit än mer digitala i vår bokföring där vi istället för pappersfakturor underlättar för våra leverantörer att skicka pdf- eller e-fakturor till oss. För de leverantörer som fortfarande vill skicka pappersfakturor till oss, så skannas de fakturorna in i vårt system och blir enkelt att matcha med rätt uppdrag. I övrigt har vi sedan 2014 arbetat i Microsoft Office 365 som gör det möjligt att komma åt varandras material och arbeta samtidigt i samma dokument. Vi brukar jobba ganska tätt i projekten, så det är viktigt för oss att alla har åtkomst till rätt dokument och material. Det underlättar även att kunna dela dokument med kunder och samarbetspartners, så att alla har tillgång till senaste versionen av dokument och varandras kommentarer.

Snabbspola tillit i styrgruppen

Snabbspola tillit i styrgruppen

Vi har haft förmånen att vara följeforskare i en rad olika projekt under ett antal år och glädjande nog kan vi konstatera att styrgruppen har fått en mer framträdande roll de senaste åren. Det tror vi på Attityd har en stor betydelse för framgångsrika projekt! Läs om vad en styrgrupp är och gör samt vikten av att snabbspola tillit.

Vad är en styrgrupp?

Grundläggande kan man säga att Styrgruppen ansvarar för att projektet har de bästa förutsättningarna för att lyckas och genomföras på ett tillfredsställande sätt. Detta innebär att Styrgruppen inte bara ska ses som goda stöttepelare till projektledare och projektgrupp utan aktivt delta och arbeta för ett lyckat projekt. Många jämför ett projekts styrgrupp med ett företags styrelse. Likt en styrelse är styrgruppen inte passiv utan aktiv och fattar långsiktigt viktiga beslut för projektet, men lägger sig inte i det operativa – det ska lämnas åt projektgruppen.

Vad gör en styrgrupp?

Styrgruppen är en viktig del i styrningen av ett projekt och ska ses som ett stöd till projektledaren och bör syfta till att säkerställa att projektets aktiviteter leder mot målen till fastställd budget. Styrgruppen bör även vara finansiärens primära källa för att hålla sig underrättad om projektets framdrift och vid behov agera för att nå de uppsatta målen. Vanliga ansvarsområden för en styrgrupp är att:​

  • Följa upp projektets resultat​
  • Agera ambassadörer för projektet​ och förankra projektet hos olika intressenter​
  • Arbeta för projektets bästa (inte för sin egen avdelning/verksamhet) ​
  • Underlätta för projektet – eliminerar hinder​
  • Stötta projektledaren och beställaren​
  • Göra beställaren/finansiären uppmärksam på eventuella bristfälliga beslutsunderlag​
  • Omvärldsbevaka i organisationen för andra projekt eller satsningar vilka kan ha beröringspunkter till projektet.

Att snabbspola tillit

Men hur skapar man förutsättningar för en styrgrupp till att kunna och vilja leva upp till förväntningarna, och att de ska bli en viktig part i projektet – att projektet möjliggör en transparent och inkluderande organisation där samtliga inblandade parter upplevs, och de facto, är en del av projektet. Det som Carin Grääs, delägare i Attityd i Karlstad, menar är det mest grundläggande för fungerande styrning är att det är högt i tak och att ta tid till att lära känna varandra – både inom styrgruppen och mellan styrgrupp och projektgrupp. På något sätt måste man finna vägar till att snabbspola tilliten.

”Det är viktigt att man lägger tid på att lära känna varandra i styrgruppen, för det tar tid innan man lär känna varandra. Man måste bygga för att skapa tillit i gruppen, för att få det öppna och transparenta klimatet. Alla ska känna sig fria att kunna prata om de problem och utmaningar som finns för att därigenom skapa förutsättningar för att kunna fatta beslut. Man ska inte låtsas att det är bättre än vad det är. Man måste ha frihet att kunna säga ”Det här går inte alls som vi har tänkt oss” så att det finns möjlighet att styra om och ta hjälp. Projektledaren ska inte behöva känna att de ska lösa allting själva, det ska finnas ett klimat, ett tillåtande klimat att ta upp problem och misslyckanden, så att man har ett lärande i projektet.”

Det informella måste få ta plats

På ett sätt är det viktigaste tipset att hitta vägar till att snabbspola tilliten mellan individerna som är i projektet. Att träffas rent jobbmässigt är bra, men fikarasterna däremellan tillför otroligt mycket. Att ha möten lunch-till-lunch där man planerar in tid till andra aktiviteter, utanför arbetsuppgifterna tillför mer än man tror till om samarbetet och projektet blir lyckat eller inte. När man förstår vikten av det informella kommer positiva spill-off-effekter där man har mycket att vinna – det informella måste få ta plats. Carin Grääs på Attityd i Karlstad, som har lång erfarenhet i det värmländska projektlandskapet ser en positiv förändring där många fler projekt använder sig av alla parters kompetenser, även den som finns i styrgruppen.

”Det är det jag tycker att de gör så bra i t.ex. STIVI [Steg för innovation i värmländsk industri] som Stål&Verkstad driver, de har några dagar om året som de kallar styrelsedagar, då de åker på studiebesök till olika kommuner och träffar deras tjänstemän och politiska företrädare. Tillsammans åker de ut och besöker ett eller två lokala företag. På så vis får styrelsen direktkontakt med målgruppen och det blir också ett sätt att sätta politiskt fokus på branschen, i detta fall tillverkande industri. Klustret får insikt i vilka frågor som är viktiga för företagen och samtidigt så lyfts det företaget upp för kommuntjänstemän och politiker. I STIVI är styrgruppen också klustrets styrelse, men det är inte helt ovanligt att styrelsen utgör styrgrupp för ett projekt. Om inte annat kan andra styrgrupper dra lärdom av det arbetssättet.”

Attityd i NWT

Attityd i NWT

I dagens upplaga av NWT kan du läsa om Attityds kartläggning av kristinehamnarnas handelsmönster!

I måndags kväll åkte Linn och Nina från oss på Attityd till Kristinehamn och presenterade de resultat som framkommit i vår kartläggning av kristinehamnarnas handelsmönster. Cirka 50 handlare, kommuntjänstemän och politiker deltog vid presentation, vars resultat kommer att ligga till grund för att utveckla handeln i Kristinehamn.

För er som är plus-kund hos NWT kan läsa hela artikeln här: Så handlar folk i Kristinehamn

Sista delen i artikelserien – Analys och resultat

Sista delen i artikelserien – Analys och resultat

Vår artikelserie avslutas med Analys och resultat. Artikeln beskriver hur undersökningars analys är beroende av dess karaktär, kvantitativ eller kvalitativ, samt hur resultat presenteras på bästa sätt. Tillhörande ”Analys och resultat” finns även en film som visualiserar artikelns kärna och gör innehållet förståeligt och konkret, något som också tas upp i artikeln.

Artikelns innehåll är hämtat från Marknadsundersökning – en handbok, skriven av Nina Engdahl och Carin Grääs, grundarna av Attityd, tillsammans Lars Christensen och Lars Haglund. I samband med den nya upplagan som släpptes nu i höst skrevs en artikelserie utifrån bokens kapitel.

Vi önskar att du som beställare av en undersökning, som student eller bara allmänt intresserad kan dra nytta av dess innehåll och också bli lite nyfiken på att lära dig mer! Du hittar alla artiklar under fliken Boken på Attityds hemsida. Vill du ha fördjupad kunskap av någon eller flera av artiklarna hänvisar vi till ”Marknadsundersökning – en handbok”, eller varför inte kontakta oss på Attityd.

Artikelserien Del 7 – Urval

Artikelserien Del 7 – Urval

Vår artikelserie fortsätter med Urval. Artikeln beskriver hur man gör en undersökning genomförbar, genom att ur en vald population göra ett urval. Det är viktigt att tänka ut vilken population undersökningen vänder sig till; unga tjejer under 20 år, alla som har katt eller de som köpt en bil under det senaste året?

Artikelns innehåll är hämtat från Marknadsundersökning – en handbok, skriven av Nina Engdahl och Carin Grääs, grundarna av Attityd, tillsammans Lars Christensen och Lars Haglund. I samband med den nya upplagan som släpptes höst 2016 skrevs en artikelserie utifrån bokens kapitel.

Vi önskar att du som beställare av en undersökning, som student eller allmänt intresserad av undersökningar kan dra nytta av dess innehåll och bli lite nyfiken på att lära dig mer! Så håll utkik även nästa vecka då vi presenterar sista artikeln i serien! Då vi berättar om undersökningens slutfas; analys och resultat!

Vill du ha fördjupad kunskap av någon eller flera av artiklarna hänvisar vi till ”Marknadsundersökning – en handbok”, eller varför inte kontakta oss på Attityd!

Välkommen Gustaf!

Välkommen Gustaf!

Efter två veckor börjar nu Gustaf bli varm i kläderna! Gustaf kommer från Karlstads universitet där han läser till samhällsanalytiker med inriktning organisering och kommer under 10 veckors tid att praktisera hos oss.

Under dessa 10 veckor kommer Gustaf följa med och jobba med våra olika projekt men också arbeta med några nya idéer. Nyligen har han exempelvis arbetat fram en ny rapport till företagets miljödiplomering.

Data: Observation och experiment, del 6 i artikelserien

Data: Observation och experiment, del 6 i artikelserien

Vår artikelserie fortsätter med ” Data: Observation och experiment”. Artikeln knyter an till ditt val av metod (se gärna artikel om metod) och beskriver de inte så ofta förekommande datainsamlingsteknikerna; observation och experiment, och vad man bör tänka på när man väljer insamlingsmetod.

Artikelns innehåll är hämtat från ”Marknadsundersökning – en handbok”,  skriven av Nina Engdahl och Carin Grääs, grundarna av Attityd, tillsammans Lars Christensen och Lars Haglund. I samband med den nya upplagan som släpptes nu i höst skrevs en artikelserie utifrån bokens kapitel.

Vi önskar att du som beställare av en undersökning, som student eller bara allmänt intresserad kan dra nytta av dess innehåll och också bli lite nyfiken på att lära dig mer! Så håll utkik även nästa fredag då vi berättar om en undersöknings urval!

Vill du ha fördjupad kunskap av någon eller flera av artiklarna hänvisar vi till ”Marknadsundersökning – en handbok”, eller varför inte kontakta oss på Attityd.

Del 5 om enkät och intervju!

Del 5 om enkät och intervju!

Vår artikelserie fortsätter med ”Data: enkät och intervju”. Artikeln knyter an till ditt val av metod (se gärna artikel om metod) och beskriver de mest förekommande datainsamlingsteknikerna; enkät och intervju, och vad man bör tänka på när man väljer insamlingsmetod. Tillhörande ”Data: enkät och intervju” finns även en film, som visualiserar artikelns kärna och gör innehållet förståeligt och konkret (något som vi kommer gå igenom mer i artikeln ”Analys och resultat”). Artikelns innehåll är hämtat från ”Marknadsundersökning – en handbok”, skriven av Nina Engdahl och Carin Grääs, grundarna av Attityd, tillsammans Lars Christensen och Lars Haglund. I samband med den nya upplagan som släpptes nu i höst skrevs en artikelserie utifrån bokens kapitel.

Vi önskar att du som beställare av en undersökning, som student eller bara allmänt intresserad kan dra nytta av dess innehåll och också bli lite nyfiken på att lära dig mer! Så håll utkik även nästa fredag då vi berättar om datainsamlingsmetoderna observation och experiment!

Vill du ha fördjupad kunskap av någon eller flera av artiklarna hänvisar vi till ”Marknadsundersökning – en handbok”, eller varför inte kontakta oss på Attityd.