Observation som metod – ”Den enda rättvisa och riktiga metoden menar vissa, en kanonbra kombo tillsammans med annan metod, menar andra”

Observation som metod – ”Den enda rättvisa och riktiga metoden menar vissa, en kanonbra kombo tillsammans med annan metod, menar andra”

Attityds projektledare, följeforskare och grundare Carin Grääs har fått svara på frågor kring hur hon ser på observation som metod. 

Hur har du arbetat med observationer som metod i dina projekt? 

Jag har främst arbetat med observationer i följeforskningsprojekt och då främst för att belysa jämställdhetsfrågor och synliggöra ett beteende, mönster eller reaktion. Det kan till exempel vara i större möten att man ser en person som driver mötet framåt, hur fördelning är mellan män och kvinnor i ett mötesrum, vilka som tar initiativ, vilka som blir lyssnade på och så vidare. Både utifrån kön men också utifrån roll. Det finns otroligt mycket man kan observera. 

Vilka fördelar ser du med den metoden? 

Det är en metod som kompletterar intervjuer och enkäter på ett bra sätt. Metoden blir mer användbar i de fall där man inte behöver eller vill vara beroende av att respondenten ska komma ihåg eller ge ett politiskt korrekt svar. I vissa frågeställningar vill vi alla omedvetet framställa oss själv på ett bättre sätt och då är observation som metod bra. Det blir ärligt. 

Vilka utmaningar har du stött på? 

Det kan vara en utmaning att frångå strukturen som man gärna vill hålla sig till.  Samtidigt vill man vara flexibel och öppen i det fall det dyker upp något man inte tänkt på innan. En annan utmaning kan vara, i de fall man är fler personer som observerar, att ha en dialog mellan sig. Det är så lätt hänt att man tolkar på olika sätt. I de fall vi gjort mer systematiska observationer har vi därför gjort en testobservation innan så att observatörerna kan prata ihop sig och få samma bild av det man ska observera.  

Finns det några nackdelar med observation som metod?  

Integritetsfrågan, helt klart. Att meddela på vilket sätt de observerade blir ”granskade”. Det kan vara svårt att få till utan att det röjer metodens validitet. 

En annan nackdel med metoden är att man inte får svar på frågan ”varför”, vilket man ofta vill. Att en person gör en viss sak, eller visar ett visst beteende kan observerats, men man får ingen förståelse eller förklaring till varför en person eller grupp beter sig på ett visst sätt. Då är det bra att komplettera med efterföljande intervjuer.   

Är observation en metod som tilltalar dig? I så fall på vilket sätt? 

Ja, jag tycker det är jätteintressant. Människan vill ju omedvetet framställa sig på bästa sätt och visa på att man gör rätt och riktigt. Därför är observation som metod ett bra komplement och bra diskussionsunderlag. Ofta är kombinationen av att observera och intervjua efter observationen det allra bästa för resultatet och analysen.  

Har du några tips att delge inför en observationsstudie för att få ut det mesta möjliga av observationen? Vad är bra att tänka på eller förbereda sig på? 

Att både tänka igenom strukturen och systematiken men att också hela tiden vara öppen för att det dyker upp oväntade saker, för det gör det. Kommunikation mellan observatörer sinsemellan är också viktig. Men även kommunikationen med uppdragsgivaren. Att hålla en tydlig dialog med denne och stämma av de justeringar man gör allt eftersom. 

 

Läs om flera metoder i utkastet av boken ”Marknadsundersökning – en handbok”.

Effektiv utveckling med Attityd

Effektiv utveckling med Attityd

Idéverkstad är metoden då vi vill att du är med och tänker högt! Denna nya och samskapande metod är har som syfte att få input från användare för att identifiera problem inom ett specifikt område. Tidigare undersökningsmetoder såsom enkäter och intervjuer fungerar inte för den här typen av frågeställningar.

Vad är idéverkstad?

En idéverkstad är ett koncept som Attityd använder då vi önskar få fram såväl utmaningar som innovativa lösningar på redan identifierade utmaningar. Idéverkstad är ett tidsbegränsat forum där särskilt utvalda företrädare från branschen rekryteras och träffas vid tre tillfällen för att med tillgängliga data som utgångspunkt, ta fram och konkretisera potentiella innovativa lösningar på utmaningar som finns kopplat till aktuell frågeställning.

Vem eller vilka är rätt personer att delta i en idéverkstad?

Du vet att du vill utveckla dig och din verksamhet, men du vet inte vad eller hur. Tänk dig att du har behov av att få in idéer inom ett specifikt område för att kunna utveckla din verksamhet. Du behöver få andras input, inte bara idéer från dig och dina kollegor. Frågan är vem eller vilka som är bäst lämpade att identifiera problem, generera idéer och utveckla dessa idéer till ett färdigt koncept. Vår erfarenhet är att få till en mix av deltagare där några har en koppling till branschen eller frågeställningen, t ex arbetar i branschen. Några är bärare av ett problem, t ex i rollen som kund eller brukare. Några är riktigt kreativa och visionära. Då får vi en härlig mix till vår Idéverkstad! En lagom stor grupp består av 5–7 personer.

Tredelad metod:

Idéverkstad består av tre workshops. Varje workshop är cirka 3 h lång och har ett givet tema:

  • Probleminventering
  • Idégenerering
  • Konceptualisering

Metoden administreras och faciliteras av oss på Attityd. Valet av plats för respektive workshop väljs med omsorg. Platsen kan förstärka processen t ex genom att symbolisera en utveckling över tid eller bidra med attribut som stödjer respektive workshop.

Utöver de tre stegen tillkommer ett presentationstillfälle där de framtagna idéerna presenteras för andra intressenter. För att delta i idéverkstad förbinder sig deltagaren att närvara vid samtliga tre tillfällen.

Målet med idéverkstad

Målet med Idéverkstad är att i slutändan presentera ett antal idéer som antingen är:

  1. Realistiska att genomföras omgående
  2. Realistiska att genomföras inom en snar framtid
  3. Visionära

Idéerna konceptualiseras för att någon ska kunna ta vid och göra verklighet av idén!

Att stanna upp – gör dina resultat mer relevanta och intresseväckande

Att stanna upp – gör dina resultat mer relevanta och intresseväckande

I en tid där den främsta valutan är just tid gäller det att finna vägar till att i företag och organisationer stanna upp. Dagens företags- och projektklimat kräver snabba beslut där nästa uppdrag redan är igång innan det tidigare avslutats. Frågor som vi på Attityd, med andra, ställer oss gäller hur man får med sig avslutade projekts resultat och hur man med det stärker upp i framtida uppdrag. Hur motverkar man att viktig kunskap och värdefulla erfarenheter går förlorade?    

När vi i december 2017 fick i uppdrag av Region Värmland att slutrapportera projektet Green Drive Region samt genomföra workshops för lokal och regional nivå, ett uppdrag vi genomfört tillsammans med Fredrik Holm, tänkte vi en extra vända på hur vi skulle rapportera och presentera. På vilket sätt kan vi presentera och sprida resultatet som verkligen gör skillnad och att erfarenheter inte går förlorade? Hur kan vi göra resultatet mer tillgängligt och inspirerande…? Hur kan vi föra vidare Green Drive Regions resultat på ett sätt där vi samtidigt som vi sprider kunskap också inger en stor nypa kraft och inspiration till att tänka – vad kan jag göra idag för att vår region fram till 2030 ska minska användningen av fossila bränslen?  

Vår nästa tanke: Vore det inte kul med ett spel?  

Tanke blev till handling och tillsammans med Sticky Beat tog vi fram ett ”tidsmaskin”-spel där man får följa Signes resa från 2006 fram till 2035, hennes val i livet och vilja att göra sin boendeort bättre att bo i. I spelet får deltagarna själva bestämma: Vilken typ av kommun bor Signe i? Vad finns det i hennes samhälle som hjälper henne? Vad är det som stjälper henne? Vad drömmer hon om? Vilka är hennes mål? Finns det en tydlig miljöprofil? Vad ska kommunen satsa på – el eller bensin, fri bilparkering i citykärnan eller bredare cykelvägar i kommunen? Tillsammans med deltagarnas egna bygge av Signes kommun tillkommer en del slumpmässiga insatser; nya regeringsdirektiv gällande miljö, turismexposition i länet eller att ett multinationellt företag väljer att etablera sig i kommunen.  

Spelet, som baseras på verkliga utmaningar och scenarion som beskrivs i Green Drive Regions slutrapport, är framtaget för att stärka kunskapsöverföringen och, trots pressade tidsscheman, få berörda att stanna upp och fundera kring vad man idag kan göra för att vår region år 2030 ska ha minskat användningen av fossila bränslen. Spelet är en mix av resultat och reflektion där spelet för över kunskap från projektet till berörda aktörer samt att deltagare får träffas och tillsammans diskutera erfarenheter om lokalt miljöarbete – för att stärka framtida uppdrag!  


Green Drive Region (2015–2018) är ett projekt inom EU-programmet Interreg Sverige-Norge som omfattar Inre Skandinavien med Akershus och Hedmark i Norge samt Värmland, Dalarna och Gävleborg i Sverige. Syftet med projektet är att minska användningen av fossila bränslen i vägtrafiken. 

Attityd i Karlstad AB fick av Green Drive Region i uppdrag att ta fram slutrapport samt workshops för lokal och regional nivå. Inom uppdraget för workshops ingår Green Drive Region-spelet. Spelet genomfördes för första gången tillsammans med Attityd i Karlstad som workshopledare, och kommer därefter att spelas runt om i Inre Skandinavien i de regioner som medverkat i Green Drive Region. Möjlighet finns att ta del av spelet för att sprida det vidare ut till sin egen organisation, kommun och företag! Du kan ta del av materialet här!