Internationella kvinnodagen: 8 mars

Internationella kvinnodagen: 8 mars

Det finns en lång historia i att vi i dag, den 8 mars, uppmärksammar kvinnors situation världen över. En av de kvinnor som historiskt varit avgörande är Clara Zetkin. Hon var en av de mest framträdande kvinnorna inom den socialistiska rörelsen i Europa under det tidiga 1900-talet och var den som tog initiativet till att införa Internationella kvinnodagen. På den tiden fanns det ännu inte ett fastslaget datum utan man firade dagen under olika dagar på våren. Det var inte förrän 1977 som Internationella kvinnodagen blev en officiell dag på initiativ av FN. Syftet var att lyfta samtalet om kvinnors rösträtt, offentliga ämbeten, facklig utbildning, rätt till arbete och bättre arbetsvillkor. 

 

Kvinnorörelser växer sig snabba i en digitaliserad värld

I dag ser vi kvinnorörelser växa sig starka med tillåtelse av digitaliseringen. #metoo är en av de rörelser som i modern tid hjälpt kvinnor runt om i världen från förtryckta situationer. Det var efter att skådespelaren Alyssa Milano uppmanat kvinnor som blivit utsatta för sexuellt ofredande att svara med orden ”me too” på hennes tweet som hashtagen skapades. Snabbt därefter blev uppmaningen viral och kunde visa på omfattningen av kvinnor som blivit sexuellt trakasserade världen över. 

Nu senast såg vi Sex and the City stjärnan Cynthia Nixon läsning av dikten ”Be a lady they said” spridas som en löpeld på sociala medier, med budskapet om att kvinnor ständigt blivit kritiserade oavsett vad de gör. Vi ser även långa demonstrationer slingra sig genom stadens gator i protester för kvinnors rösträtt runt om i världen. Men det är inte bara demonstranter och ledande opinionsbildare vi ser. Vi ser även att man på många håll firar kvinnodagen likt man firar Alla hjärtans dag, genom att visa extra uppmärksamhet åt kvinnor i sin omgivning. Attityd väljer att intervjua sina egna medarbetare för att få höra deras tankar om dagen. 

Emelie

Vad innebär Internationella kvinnodagen för dig?

Det är en dag där vi kan lyfta samtalet kring orättvisor och kvinnors kamp runt om i världen extra mycket. Det finns många kvinnor som inte har samma rättigheter som bland annat oss i västvärlden. Vi blir även många gånger påminda genom olika medier om de stora historiska händelserna som bland annat inneburit att jag i dag har rätten att rösta. Men för mig innebär även dagen att man ska vara extra tacksamma för de kvinnor som står en nära.

Vem kopplar du till en stark kvinna?

Jag tänker på flera starka kvinnor genom historien; Margret Thatcher, Storbritanniens första kvinnliga premiärminister och landets längst sittande premiärminister på 1900-talet. Hon hade posten under 11 år! Fredrika Bremer kämpade för kvinnornas rättigheter och var en stark opinionsbildare på 1800-talet. Jag fick en fråga om titeln på hennes bok i ett frågespel nyss och kunde inte komma på namnet då – men den heter Hertha. Den ska delvis ha varit skälet till att riksdagen beslöt att ogifta kvinnor skulle få rätt till att ansöka om att bli myndighetsförklarade 1858.

Vår egen värmländska Selma Lagerlöf får vi inte glömma. Hon var första kvinnan i Svenska Akademin och även första kvinna att tilldelas Nobels litteraturpris.

Linn

Anna

Hur uppmärksammar du den dagen?

Tidigare år har jag anordnat konserter för den damkör jag har varit vice dirigent för. Jag insåg att majoriteten av sångarna vi sjöng var arrangerande av män, så jag ville vara med och lyfta kvinnliga tonsättare. Sådana aktiviteter som utmanar en relativt mansdominerad bransch kan var ett sätt att uppmärksamma dagen.

Vilken händelse genom historian är för dig ett starkt minne för kvinnors kamp? 

Det jag direkt tänker på är kvinnornas rösträtt i Sverige. Det är verkligen en historisk dag som förändrade situationen för många kvinnor och är en del till att Sverige har kommit så långt fram i kampen om jämställdhet. Sen har vi också #metoo som på senare tid har varit en viktig händelse för att uppmärksamma hur kvinnor i många situationer blir utsatta för sexuella trakasserier och liknande.

Jag tänker också på första kvinnan som sprang Boston maratonlopp 1967 som under loppet blev påhoppad av en man för att hon var en kvinnlig deltagare av tävlingen. Kathrine Switzer, som hon heter fick höra innan loppet att en kvinna omöjligt kunde springa maratonet, men det fick de äta upp sen!

Mikaela

Pernilla

Kulturtips med kvinnokamp i fokus

Filmer:
  • Hidden figures – tre kvinnor kämpar mot rasism och kvinnoförakt i amerikanska rymdstyrelsen NASA.
  • Joy – ensamstående trebarnsmamma som kämpar för att få ihop privatlivet och yrkeslivet som grundare av mirakelmoppen och ordförande i Ingenious Designs.
Böcker:
  • Gösta Berlings saga – Selma Lagerlöfs debutroman som utspelar sig i Värmland under 1820-talet. Gösta Bergling, huvudpersonen, blir avsatt sin prästtjänst efter att ha missköt sig och brukat alkohol och boken är en skildring av livet på landet under den tiden. Selma Lagerlöfs var första kvinna att vinna Nobelpriset i litteratur.
Serier:
  • Fröken Frimans krig – miniserie om klass och kvinnokamp under tidiga 1900-talet.
  • Vår tid är nu – familjedramatik och en skildring av livet för olika samhällsklasser från fredsdagen 1945 och framåt.
Svenskarnas digitala status

Svenskarnas digitala status

Nu i oktober släpptes Sveriges största individundersökning om internetanvändning – Svenskarna och internet 2018. Undersökningen innehåller siffror och insikter för den som vill förstå hur internet påverkar oss som människor och samhället i stort. Undersökningen ger också näringslivet en grund till hur man kan digitalisera och hur man kan utveckla och använda digitala produkter och tjänster.

Idag pratar man inte längre om ett digitalt utanförskap, utan snarare om ofta- och sällananvändare. I planeringen av morgondagens samhälle bör man ta hänsyn till att 1,1 miljoner svenskar aldrig eller mer sällan än varje dag använder sig av internet. Det är främst äldre och är oftare personer som bor på landsbygden, har lägre utbildning, lägre inkomst och är kvinna som mer sällan använder internet. Ointresse, att det upplevs som krångligt, att tekniken är för dyr och att man inte har någon dator är vanliga anledningar till varför dessa personer (cirka 400 000 svenskar) använder internet mer sällan.

9 miljoner på internet varje dag

Men enligt IIS är trenden dock tydlig. Att 1,1 miljoner sällan eller aldrig befinner sig på nätet betyder samtidigt att resterande cirka 9 miljoner svenskar befinner sig på Internet – varje dag. Till och med vart fjärde spädbarn använder internet. 94 % av Sveriges befolkning använder internet, vilket är en ökning med 9 procentenheter sedan 2010.

Internet genomsyrar de flesta sfärer som människan befinner sig i; jobbet, hemmet och skolan. Att tillgången till smarta telefoner också har ökat (idag har 9 av 10 en smartmobil) innebär också att man har med sig internet oavsett vart man är. Det visar sig bland annat i ökad användning av sociala medier. Alla sociala medieplattformar ökar, även om man ser att Instagram och Snapchat ökar snabbare än Facebook. Facebook är dock fortfarande största plattformen. Över hälften av alla svenskar, i alla åldrar, använder Facebook, men det finns skillnader kopplat till ålder – användandet ökar bland äldre och minskar bland yngre.

Attityds digitala status

Attityd kom i kontakt med internet tidigt och växte samtidigt som internet kom in i de svenska hemmen under 90-talet. Internet har varit en viktig förutsättning för vår verksamhet och vi var tidiga med att använda digitala verktyg för datainsamling inom marknadsundersökningsbranschen. Det första verktyget innebar att Carin fick använda sina kunskaper från kurserna i ADB från Högskolan i Karlstad, då det handlade om att programmera delar av de webbaserade enkäterna. Nu genomsyrar internet och olika digitala verktyg verksamheten – som gör det enkelt att hämta in information, arbeta tillsammans och sprida information till våra kunder och andra intressenter. Vi vet att det finns ännu mer att använda för oss och för att skapa värde för våra kunder. Att anamma nya digitala tekniker är en förutsättning för vår verksamhet. De som idag arbetar på Attityd har olika förhållningssätt till internet och är uppväxta under internets olika utvecklingsstadier. En riktigt bra strategi är att lära av de yngre, som är födda med Internet.

Vi tog tempen för att se hur digital Attitydaren faktiskt är, hur ser det ut för dig?

När började du använda internet?

Jag vet inte när jag började använda Internet. Men när jag började arbeta i den här branschen, vilket var år 2000 på ett undersökningsföretag som hette Svensk Statistik, så genomfördes intervjuer med respondenter som valdes slumpmässigt från den gula telefonkatalogen i pappersformat. Det känns länge sedan!

Använder du internet på jobbet?

Jag använder internet dagligen i mitt arbete, i allt jag gör skulle jag säga. Internet är källa till sekundärmaterial och vi använder en rad olika webbaserade verktyg för att samla in data till våra undersökningar, utredningar och kartläggningar. Samtidigt strävar vi efter att bli än mer digitala i vårt arbete, genom att dokumentera workshops och liknande aktiviteter via digitala tjänster på nätet. Visst behövs papper och penna ibland för att sätta igång kreativa processen men mycket dokumentation går lika bra via exempelvis Google onlinetjänster, där flera personer samtidigt kan arbeta i samma dokument. Sådana lösningar i toppen när vi håller workshops på distans! Då spar vi tid som kan läggas på med kvalificerade uppgifter.

Vilka sociala medier använder du?

Personligen har jag valt att begränsa mig till en handfull sociala plattformar, såsom Instagram, Facebook, Snapchat och LinkedIn, och vill inte utöka det. Det blir så mycket att hålla koll på. Men jag märker att jag har olika syften för varje plattform och använder inte alla i lika stor utsträckning. Instagram och Snapchat är mer för familj och vänner, medan Facebook och LinkedIn är mer formellt där jag söker information. Det är nog lite så vi tänker med Attityds aktivitet på sociala medier också. Vi har valt ut Facebook och LinkedIn, och riktar sedan innehållet beroende på plattformen. Sen har vi hemsidan där vi kan skriva lite mer innehåll och längre texter än vad andra plattformar tillåter, rent formatmässigt.

Vad betyder internet för dig?

Internet har i princip alltid funnits i mitt liv även om det skett en enorm utveckling sedan de första gångerna jag använde det, idag är jag konstant uppkopplad utan att egentligen reflektera över det. Dagligen är jag inne i olika appar, söker information på Google, lyssnar på musik och nästan all information jag får från Karlstads universitet är genom hemsidan. Internet underlättar vardagen otroligt mycket och i ärlighetens namn kan jag nog inte tänka mig hur det skulle vara utan det.

Minns du när du var utan internet senast?

Senast som jag var utan internet var en förmiddag i höstas på jobbet då vårt nätverk låg nere. En inser snabbt hur mycket av de saker som vi gör på jobbet ligger på nätet och vad lite en kan göra när en inte har tillgång till nätet. Minns att jag försökte komma på saker som jag kan göra som t.ex vissa ekonomiska delar men insåg snabbt att även det ligger på nätet. Så lite frustrerad och sittandes en stund men när väl vi fick igång nätet igen så var skrivbordet städat, blommorna vattnade och pappersåtervinningen tömd. Även sånt ska göras!

Vilka digitala tjänster använder du på jobbet?

I princip allt vi gör, gör vi just med hjälp av digitala tjänster. Senaste tillskottet är att vi har blivit än mer digitala i vår bokföring där vi istället för pappersfakturor underlättar för våra leverantörer att skicka pdf- eller e-fakturor till oss. För de leverantörer som fortfarande vill skicka pappersfakturor till oss, så skannas de fakturorna in i vårt system och blir enkelt att matcha med rätt uppdrag. I övrigt har vi sedan 2014 arbetat i Microsoft Office 365 som gör det möjligt att komma åt varandras material och arbeta samtidigt i samma dokument. Vi brukar jobba ganska tätt i projekten, så det är viktigt för oss att alla har åtkomst till rätt dokument och material. Det underlättar även att kunna dela dokument med kunder och samarbetspartners, så att alla har tillgång till senaste versionen av dokument och varandras kommentarer.