Ansats – vad betyder det?

Att välja ansats handlar om att hantera tid och rum i en undersökning. Det kan vid första anblick verka svårt, men vi har både några snabba tips och nedan lite djupare förklaringar på vad du kan tänka på. 

Tre snabba tips 

  1. Det finns olika ansatser som alla har specifika kännetecken och användningsområden. 
  1. Ansatsen väljs utifrån undersökningens problem- och syftesformulering. 
  1. Ansatsen väljs utifrån hur undersökningen ska genomföras. Ska den vara bredd eller djup? Undersöker den här och nu eller en längre tidsperiod?  

Fyra typer av ansats 

En ansats bestämmer undersökningens storlek, bredd och tid. Vi beskriver här fyra olika ansatser: tvärsnitt, longitudinell, fallstudie och experimentell. Ingen ansats är bättre än den andra utan det handlar om att anpassa rätt efter just din undersökning och efter din spelplan. 

[bild på person med krusidull i handen] 

Tvärsnittsansats 

Tvärsnittsansatsen är den vanligaste ansatsen och undersöker det som sker här och nu. Ansatsen passar bäst när du vill veta hur mångahur ofta eller hur mycket. Det är tack vare en kvantitativ karaktär som ansatsen kan ge en blick över exempelvis en marknad, en bransch eller en uppfattning av en viss produkt. Om du vill jämföra dig med konkurrenter är denna ansats perfekt! Med den här ansatsen passar det bra att genomföra enkäter med fasta svarsalternativ eller strukturerade telefonintervjuer.  

Longitudiell ansats 

Med en longitudinell ansats brukar data samlas under en längre period för att följa förändringar. Ofta undersöks en bestämd målgrupp över tid för att beskriva ekonomiska och sociala förändringsprocesser, inom till exempel konsumentbeteenden. Denna typ av ansats kräver resurser, både ekonomiskt och tidsmässigt. Även här är data kvantitativ och samlas oftast in via enkäterobservationer och telefon- och personliga intervjuer. Allt oftare används även webbpaneler.  

Fallstudieansats 

En undersökning med fallstudieansats söker efter att tränga igenom ytan, skapa förståelse och djupgående analytiska resultat. Ansatsen klarar av att svara på frågor om vad, hur och varför någonting händer, både i enkla och komplexa sammanhang. Fokuset i denna ansats är att studera ett litet antal undersökningsenheter, vid ett specifikt tillfälle. Därför har denna ansats en kvalitativ karaktär som inte gör anspråk på att ge absoluta sanningar, utan istället ska förståelse av processer och problem. Datainsamlingstekniken anpassas alltid utifrån den specifika situationen men ofta används djupintervjuer, fokusgrupper eller observationer. 

Experimentell ansats 

Med en experimentell ansats görs just ett experiment. Det kan vara ett kontrollerande experiment som utförs i en laboratoriemiljö eller ett kvasiexperiment som utförs i verklig miljö. Det senare kallas även för fältexperiment och är den mest förekommande av de två. Denna ansats kräver en välavgränsad problem- och syftesformulering likt en uppsatt hypotes om vad som antas påverka vad. Experimentell ansats är som mest användbar när du vill jämföra hur en viss grupp upplever förändring i sin miljö, men det gäller att ha en klar bild vad du vill undersöka för att kunna identifiera eventuella orsak-verkan-samband.  

Kontakta oss om du har frågor kring vilken ansats som är rätt för dig!

Nina Engdahl

VD och projektledare

Nina är förankrad i företagsekonomin och har marknadsföring, organisation och ledning som specialitet. Nina är positiv, har balans som ledord och befinner sig förmodligen i en kajak i sommar.