Madelene sammanfattar g22: Att forma en hoppfull framtid

Att utvecklas, förnyas och ständigt sträva framåt är en stark drivkraft hos de flesta företag, organisationer, samhällen och individer. För att lyckas är det viktigt med kunskap, kunskap som vidgar vyerna och ibland kanske ifrågasätter de synsätt en har, en aha-upplevelse! Jag har sedan tidigare en kandidatexamen i genusvetenskap och tycker mig kunna en hel del i ämnet, men just korsbefruktningen genus, jämställdhet och organisationer är tunn. I sökandet och påbyggnaden av kunskap landade fokus på g22, konferensen för genusforskning.

Vad är genusvetenskap?

Genus beskrivs som någon socialt och kulturellt konstruerat där en analys av genus/kön i samspel med andra sociala kategorier och maktordningar (exempelvis etnicitet, klass, nationalitet) är viktig. Syftet för forskningen är att kritiskt granska de processer som antingen verkar exkluderande eller inkluderande när samhället indelas i kategorierna som exempelvis ”kvinna” och ”man”. Utifrån vilket kön du har när du föds förväntas du helt enkelt bete dig, klä dig, välja yrken eller ha fritidsintressen utefter de normer och omvärldförväntningar som finns på det könet, tillsammans med andra kategorier som kultur, vart du bor, generation osv. Det här har såklart en stor inverkan på beteenden, vad vi väljer för yrke och vilka förutsättningar vi har för olika saker.

Vad är g22?

Varje år ordnas en nationell konferens för genusforskning (g22) som i år ägde rum på Karlstads universitet. Konferensens huvudtema tittar på dynamiken mellan osäkra tider, hoppfulla framtider och kritiska perspektiv på historien där genusforskningens utmaningar och möjligheter stod i centrum. Konferensen presenterar den senaste forskningen inom genusvetenskap och upplägget bestod av olika rundabord-samtal utifrån teman.

En stark önskan om kloning infann sig när jag insåg att en visst inte kunde lyssna på allt. Men utifrån mina intressen, min praktikplats på Attityd och områden jag vill lära mig mer om valde jag att lyssna på bland annat hur genusperspektivet används inom företagsekonomi, hur jämställdhetsintegrering hanteras från teori och politik till praktik och hur maskulinitet tar plats på olika arbetsplatser.

Hur gick samtalen på g22?

Genus som ett extra lager kunskap

Hur reproducerar marknadsföringsdiskurser patriarkala system? Och hur organiseras marknader på olika sätt – med vilka konsekvenser? Ja, detta är något som tåls att fundera vidare på och som också lyftes vid g22. Det är intressant att lyfta in genus i ett område som företagsekonomi – två områden som vid första anblick inte anses ha något med varandra att göra men när en tittar närmare skulle de må bra av att närma sig varandra. Det är i alla fall vad flera studenter uttrycker under samtalet.

Katharina Rahnert, lektor vid Karlstads universitet menar att den genuskritiska blicken ofta saknas inom företagsekonomi vilket kan skapa exkludering och att ohållbara maktrelationer upprätthålls. En kör helt enkelt på i de gamla vanliga spåren. Här kan det vara problematiskt att forskare på egen hand bestämmer vilket material som används i undervisningen, vilket gör att genusperspektivet inte finns med i undervisningen om inte forskaren väljer att plocka med det.

Jag tolkar det som att genusvetenskapen behövs som perspektiv i all utbildning, som ett ytterligare lager av kunskap för fördjupad förståelse.

Att korsbefrukta olika områden som först inte ser ut att passa samman kan kanske med ett annat ord kallas för jämställdhetsintegrering – vilket behövs för att ge genus större utrymme även i det offentliga. Caroline Hammarstedt Huss från Konsumentverket belyste i samtalet hur viktigt det är att skapa en större förståelse kring hur män och kvinnor konsumerar och inte bara stanna vid ”att det finns olikheter”. Caroline menar att vi måste gräva djupare och problematisera de normativa föreställningarna kring kön för att de inte ska upprätthållas.

Vilket enligt mig måste göras i det mesta för att inte fastna och missa vägen framåt.

Genus och sammanflätningen av emotioner i organisationer

Vi är människor med känslor och inte bara en arbetstitel som blint agerar utefter den arbetsuppgift som ligger framför oss. Kan ett genusvetenskapligt perspektiv hjälpa oss förstå känslors inverkan på jämställdhet?

Jämställdhetsarbete inom en organisation kan skapa känslor som obehag och skam, oftast eftersom jämställdhetsarbete ses som ett individuellt ansvar istället för ett kollektivt menar Maja Herstad, adjunkt i genusvetenskap. För att komma framåt i jämställdhetsarbetet måste kunskapen öka hos de som arbetar med organisationsförändring och jämställdhet genom att lyfta upp just känslor. Genom känslor går det att ytterligare förstå exempelvis varför en viss organisationskultur ser ut som den gör eller som Maja uttrycker ”organisationens(känslo)kultur” och varför den bidrar till den långsamma processen som jämställdhet verkar innebära.

Det är en otroligt intressant tanke att försöka förstå och skapa förändring genom våra emotioner. Att få upp ögonen för hur vissa emotioner kan vara socialt konstruerat, som exempelvis att känna skam för att en inte gör tillräckligt för ökad jämställdhet, kan öka förståelsen för sitt eget och andra beteenden och reaktioner under exempelvis den process som jämställdhet är.  

Genus och den maskulina normen

Maskulinitet handlar om normer och förväntningar på män, något som påverkar oss alla. Det handlar alltså inte om att alla män är på ett sätt, utan just om bilden av ”en manlig man”. Maskulinitet är ett svårt ämne att diskutera just för att det ofta hamnar på individuell nivå istället för att ses strukturellt. Det är inte mannen i sig som jag vill fokusera på här utan förväntningarna, normerna, beteendena som skapas och konsekvenserna det bidrar till.

Alma Persson, docent på Lidköpings universitet, menar exempelvis att den maskulina normen är stark inom Försvarsmakten, ofta inte i någon positiv bemärkelse, och där kvinnors inkludering ofta är villkorad. Det visas genom att kvinnor måste bli accepterad som ”en av grabbarna”, något som bibehåller den norm vi borde gå ifrån. Emelie Wahlkrantz visar en annan typ av maskulinitet genom gig-arbetare där företagen anspelar på just maskulinitet för att tilltala unga män. Det utlovas frihet och entreprenörskap istället för att visa vilken otrygghet och utsatthet som den här typen av arbete ofta innebär. Det här bidrar till och upprätthåller den traditionella normen kring maskulinitet vilket ökar ojämlikhet, öka segregation och fördjupa klassamhället. Emelie själv säger att analyser av genus behövs för att förstå dess sammanflätning med olika arbetslivsaspekter.

Jämställdhet, varför går det så långsamt?

Jämställdhetsarbetet inom organisationer är tungrott och går inte så snabbt som en kanske hoppas på. En förklaring och ett stort hinder verkar vara själva ordet jämställdhetsarbete eller jämställdhetsintegrering. Här har vi egentligen själva kärnan och anledningen till att genus ska vävas in när jämställdhetsarbete görs, för att kunna förstå varför motståndet finns och vad en kan göra åt det.

Anna Wahl, professor på Kungliga Tekniska högskolan och Lotta Snickare, forskare på Universitetet i Oslo stötte på motstånd när de genom genusvetenskaplig teori ville öka jämställdheten och den individuella medvetenheten hos två organisationer. De anställda inom organisationen antog att genus var samma sak som att bli diskriminerad vilket ingen ville kännas vid. Processen för integreringen av genus blev lång men individuella förändringar gjordes tillslut, dock stötte individerna på samma typ av motstånd när de sen ville visa andra i organisationen vad genusperspektivet/vetenskapen gjort. Föreställningen om vad genus är och vad genus gör bidrar till att jämställdhetsprocessen blir långsam och motarbetad.

Jämställdhetsfrågor handlar även om intresse och att det finns en tydlig roll. Kai Lo Andersson, doktorand på Chalmers tekniska högskola, menar att avsaknad av samordnare för jämställdhetsintegrering gör att ett jämställdhetsarbete avstannar helt. Även inom statliga myndigheter som Länsstyrelsen Norrbotten ser Linda Moestam behovet av att integrera jämställdhetsperspektivet både internt hos individen, och externt i organisationen. Hon menar att arbetet måste börja internt men att det är svårt då det handlar om bland annat emotioner kring maktstrukturer och det egna arbetet. Marianne Nilsson, jämställhetsstrateg på Region Värmland och Gunilla Evers, regional utvecklingsstrateg jämställdhet och landsbygd på Attraktionskraft Värmland ser samma sak där det inte går att prata om jämställdhetsintegrering externt, för “då stänger folk dörren”. De menar att det är svårt för myndigheter och organisationer att ta till sig just begreppet jämställdhetsintegrering. Men att det blir en fara med att tvätta bort begreppet, då det är viktigt att hålla fast vid innebörden.

Korsbefruktningen mellan genus och organisation!

Genus har för mig två spår, ett externt och ett mer internt. Dels finns det genusvetenskapliga där forskning och teorier finns, dels genusperspektivet som mer handlar om hur jag ser på världen, hur en lär ut saker, handlar, pratar osv. Vissa brukar fråga; har du genusglasögonen på dig? Och ja, det har jag alltid men de används olika beroende på situation. Jag använder genusvetenskap som en del i min praktik, exempelvis när jag gör en analys eller tittar på tidigare forskning inför ett projekt. Det kan då handla om hur maskulinitet och femininitet reproduceras i forskning vilket kan bidra till ojämställdhet. Jag använder genusperspektivet genom interna diskussioner på kontoret om saker som jämställdhet, beteende eller patriarkala strukturer.

För mig funkar inte vetenskapen utan perspektivet och vice versa, de bygger på varandra och handlar om att ta till sig vetenskapen och perspektivet inifrån och ut.

Varför? Jo, just för de normer, attityder och beteendena vi har internaliserat från barnsben gör det svårt att skilja på genus i arbetslivet från privatlivet. De vi är i vårt yrke och de personer vi är när vi kommer hem är oftast ganska sammanflätat, en konstant växelverkan mellan normer, värderingar, riktlinjer, åsikter och idéer som rör sig mellan de olika spelplanerna jobbet och hemmet. För att gå på djupet, kunna ta sig an och förstå frågor som rör jämställdhet måste genusperspektivet och genusvetenskapen finnas. Under g22 så fick jag med mig mycket teorier och tankesätt som går att använda för att kunna arbeta och agera mot ett mer hållbart jämställt mål. Jag ser tydliga tecken på att genus är redskapet för att lyckas.

Vart ska vi börja då?

Nu har vi vårt verktyg. Vi har fått en ökad förståelse kring genus och att det kan handlar om allt från emotioner, hur vi känner och varför, kulturen på en arbetsplats, integreringen av genusvetenskap genom genusperspektivet hos lärare/forskare till olika typer av maskulinitetsnormer som går emot jämställdhet. Förhoppningsvis ser vi att en sammanflätning mellan vetenskapen och perspektivet behövs och att det är en konstant växelverkan mellan det inre och det yttre.

Hur ska vi då använda genus som verktyg? Det finns egentligen ingen lätt eller snabb väg att ta men det är viktig att vara ödmjuk både inför sig själv och andra eftersom det är ett komplext ämne i konstant rörelse. Som jag har nämnt så går genus att använda på många olika sätt, men att börja med den inre, den egna förståelsen kring hur en ser på världen, och varför, är en bra början.

Jag vill avsluta med g22s sista föreläsning av Jack Halberstam, professor i genusvetenskap på Columbia University, och hans begreppet ”unworlding”. Halberstam menar att vi inte ska sträva efter lika villkor utan att vi istället borde sträva efter en annan syn på vad som är önskvärt. Han menar att vi måste förstöra det som är för att kunna bygga nytt, vi måste vägra att laga det trasiga systemet. Halberstam syftar här till det större systemet och samhällsstrukturerna men jag vill använda begreppet ”unworlding” i det inre, hos individen. Där ”unworlding” handlar om att glänta lite på dörren till något nytt, där beteenden och synsätt skakas runt för att på så sätt kunna se världen med ett annat perspektiv vilket kan skapa en förändring från det interna, inifrån, i det lilla till det externa, det yttre och resten av världen.