Den kvantitativa analysen

En kvantitativ undersökning kännetecknas av att fokusera på ett urval personer vid ett tillfälle där kvantitativa data samlas in. En vanlig kvantitativ insamlingsmetod är enkät med frågeformulär beståendes av en- och flervalsfrågor. I en kvantitativ undersökning krävs en förenkling av en ofta komplex verklighet. Statistik från en undersökning kan tala om kvantitativa mängder så som hur många som köper en viss vara eller kvalitativa egenskaper så som attityder eller beteende.  

När en kvantitativ data är insamlad är det dags att förbereda dataanalysen. För att ett kvantitativt dataresultat ska kunna standardiseras, det vill säga att kunna jämföra olika svar och analysera statistiskt, måste undersökningens resultat omvandlas för att kunna bli bearbetade av statistiska program. Det finns olika mätskalor att utgå ifrån och hur du väljer beror på vilken typ av data som är framtagen. Statistiska metoder ska alltid väljas utifrån frågorna som ska besvaras. 

Under arbetet med statistiska metoder måste man hålla koll på vilken mätskala som undersökningen innehåller eftersom olika analysmetoder används för olika mätskalor. Mätskalorna kan ses som en översättning från enkätsvar till siffror som ett dataprogram kan förstå och beräkna. Olika typer av svar översätts till olika typer av mätskalor med tillhörande datauppgifter. Det finns fyra typer av skalor: nominal-, ordinal-, intervall- och kvotskala. 

Fyra typer av mätskalor 

Nominalskala 

Använder siffror för att ge numerisk beteckning till saker som egentligen saknar det. Ett exempel är om du i din enkät frågar om vilket varumärke som respondenterna vanligtvis köper. Varumärkena har inte i sig ett specifikt nummer utan det är du som analytiker som ger vardera varumärke en numrering för att lättare kunna lägga in dem i databasen.  

Ordinalskala 

Används för att rangordna utan att avgöra avståndet mellan värdena. Vid frågor kopplat till attityder och inställningar används oftast ordinalskala. Svarsalternativen kan lyda “instämmer”, “instämmer delvis” och “instämmer inte alls”. Vi kan här inte avgöra hur långt avståndet är mellan de olika svarsalternativen för varje enskild människa.  

Intervallskala

Även den används för att rangordna. Skalan har fasta intervallsteg men saknar en absolut nollpunkt. Exempel på skalor utan nollpunkt är tid eller temperatur. 

Kvotskala 

Kvotskala har en absolut nollpunkt och används för rangordning. Frågor om ålder eller inkomst är exempel på skalor som har en nollpunkt. En person med en inkomst på 50 000kr får dubbelt så mycket som en person vars inkomst är 25 000kr. 

Du kan läsa mer ingående om hur undersökningar kan analyseras, rapporteras och presenteras i boken Marknadsundersökning – en handbok. Du är också välkommen att ringa oss på 054-21 50 21 eller komma förbi kontoret på en kaffe på Västra Torggatan 14, i Karlstad.