Statistik – ett bra verktyg i samhället
Det finns många olika fall där statistik används för att förvränga bilden av verkligheten. Där statistiska diagram tenderar att visa på större likheter eller skillnader än vad det faktiskt är. Men precis som Borg och Westerlund (2014) uttrycker det kan ”statistik också vara ett oerhört viktigt redskap som låter oss lyfta lite på den slöja som ibland skymmer verkligheten för oss.”
Statistik får allt större utrymme
Det allmänna intresset för statistik har ökat under den senaste tiden och vi kan se en trend för användningen av statistik både i politiska sammanhang och i argument bland privata företag. Forskare och statistiker arbetar dagligen med olika metoder för att få insikt och ökad förståelse om beteenden och attityder. Den ökande trenden för intresset av statistiska underlag verkar ännu inte ha något “bäst före datum” enligt Jari Appelgren, studierektor inom nationalekonomi och statistik på Karlstads universitet.
– I och med digitaliseringen och den allmänna förändringen kommer det fortsätta få en framhävande position. Statistik är underliggande till mycket information.
Jari har under flera år arbetat tillsammans med Attityd där han har bidragit med sin expertis och agerat bollplank i flera av Attityds uppdrag.
Vikten av att förstå statistik
Statistik handlar om att sammanfatta och bearbeta den information som finns omkring oss. En statistikers uppgift är bland annat att avgöra hur den insamlade datan gör sig bäst förstådd för mottagaren. Vilka grafer förklarar situationen på bästa sätt? Vilka variabler är relevanta? Vilken kontext framkommer resultatet i? Under den senaste tiden har vi kunnat ta del av flera fall där statistiska underlag har blivit ifrågasatt. Vi har kunnat ta del av vad media kallar SCB-skandalen där Sveriges BNP fick räknas om. Vi har även kunnat läsa om att Brå-rapporten ska ha framgått med felaktig information, och i dag diskuteras det kring hur pass tillförlitlig statistiken är under Corona pandemin. I vissa fall kan statistik vara manipulerad eller presenterat på ett vilseledande sätt. Men det kan även bero på andra parametrar till varför statistik och texter med statistiks karaktärsdrag kan tolkas på fel sätt. Brist på kunskap kan vara en faktor.
– Som konsument av statistik tycker jag att kunskapen borde förstärkas, i och men att många stöter på statistik inom jobb och privat. Statistik är inte alltid svart och vitt. Det är mycket tolkning, men även risker – vad ska man tro eller inte tro. Det finns stor risk att man misstolkar statistiken, menar Jari Appelgren.
Det största misstaget man gör när man läser av statistik menar Jari är att man inte läser av statistiken i sammanhanget och att man inte är tillräckligt kritisk.
– Det viktigaste när man läser av statistik är det kritiska resonemanget. Om man till exempel läser forskning som kommer ut i media behöver det inte betyda att det stämmer. Det läggs mycket vikt på den enskilda rapporten istället för att sammanfoga information från flera undersökningar. Ett annat vanligt misstag som görs är att man glömmer osäkerheten. Bara för att det står 26,5 behöver det inte betyda att det är exakt 26,5. Det skulle kunna vara någonstans mellan 24-28.
Tre frågor att ställa sig när man läser texter med statistisk karaktär:
- Vem har skapat innehållet?
- Vad är syftet bakom?
- När gjordes undersökningen?
Har du flera funderingar kring hur man ska tolka statistik? Vi på Attityd arbetar dagligen med att analysera data och är experter på information. Tveka inte att kontakta oss!
Källa: Borg & Westerlund (2014, s.9). Statistik för beteendevetare. Stockholm: Liber.